torsdag 12 april 2012

DET HÄR ÄR INGEN J-VLA MATBLOGG

Egentligen.
Men eftersom denna nya livsstil gör att man tänker väldigt mycket mat så blir det att jag skriver om det också. Konstigt att en diet som får en att inte tänka på mat gör att man själv tycker att man tänker mycket just på det. Men jag tänker inte på mat för att jag är sugen, mest för att jag måste planera. Men det måste ju alla. Men just nu så har jag inget "tryggt" att falla tillbaka på. Såsom korv och makaroner eller spagetti och köttfärssås etc. Men imorgon kör vi en repris! Då blir det LCHF PIZZA!
Jag försöker komma på något annat att skriva om. Det får bli om min dag i brist på annat. Totalt ointressant. Så om ni vill spara er ett par minuter av meningslöst dravel så kan ni sluta läsa nu.

Vaknade av Elenors grin i morse, inte av väckaren. Inte kul. Det finns ingen snooze-knapp på henne. Hon hade panik och sa att hon hade bajs i blöjan. Hon ljög. Men väl uppe, en halvtimme innan jag annars hade stigit upp så hade vi gott om tid på oss.
Väl på jobbet blev jag förbannad nästan direkt. De otacksamma svinen som jag så snällt stod och gräddade plättar åt igår började med att göra sig roliga över hur hungriga de hade varit till middagen sen. Ett tag höll de på. En minut för länge kanske. Tillslut blev jag less. Sa: "Ni behöver inte oroa er för att jag bjuder er på lunch igen" Varpå den mest jävla sårande kommentaren ven igenom luften: "Du behöver inte oroa dig för att jag kommer vilja äta det heller". Jag vet inte vad exakt det är som gör att jag, varenda gång personen ifråga öppnar käften med sina ointelligenta "comebacks" , vill köra in ett finger i ögat på honom. Jag gjorde inte det idag heller. Jag försöker verkligen att hålla en dräglig arbetsrelation. Jag kämpar med varenda fiber i min kropp.
Men när de fortsatte göra sig roliga på min bekostnad, efter den kommentaren så kunde jag helt enkelt inte ta det. Kort och gott. Min självkänsla blev sårad. Skitlöjligt, men det höll i sig flera timmar. Sen försökte den andre släta över med ett:" nämen de var helt ok faktiskt"
Too late. Fuck you, and fuck you too.
Tror att jag måste dubbla "valiumdosen" om jag ska orka med dem imorgon. Varför är det så? Att det alltid är roligast att psyka den som tar åt sig? JAG tar egentligen inte åt mig. JAG är tuff och rycker på axlarna åt idioter som har mindre för sig. Men mitt PMD-JAG gör det inte.
Så fuck you, and fuck you again.

Nåja. Självömkan i all ära. Men det är bättre utan. Det kändes bättre när jag hämtade mitt lilla spexartroll från dagis och hon lyfte hela min dag. Hon lyckades köpa till sig en halvtimmes extra vakentid när hon fick mig att kikna av skratt med sin helt galna dans till mitt visslade av "Flickan i havanna". När jag inte kunde vissla mer p.g.a. mungipor som vred sig runt hela mitt huvud så ställde hon sig 3 cm från mitt ansikte, lade händerna på mina axlar och ropade "Mera mamma, Mera!" Ja....ni kanske förstår hur lätt det var att fortsätta med visslandet? Nähä, ni tycker att det var helt ointressant. Ja, jag förstår. Jag tycker själv inte att det är särskilt roande att läsa om andra föräldrar som berättar om gulliga grejer deras gulliga barn gör heller. Skitfjantigt ibland faktiskt.
Det var roligt för oss iaf! Vi hade en rolig kväll tillsammans. Det var kontentan av det hela.

Jag har ett avsnitt Modern Family tillgodo också! Kanske det blir sista pusselbiten till att överskugga morgonens incident helt med?? Till dig som orkat läsa ändå hit, vill jag av hela mitt hjärta be om ursäkt för att jag stulit dessa minuter av din tid. Förlåt.

4 kommentarer:

Anonym sa...

ber tusen gånger om ursäkt för mitt svin till man, han har många obearbetade trauman som han tyvärr inte gått helskinnad ur. bland annat blev han nog tappad i golvet när han var liten + att nog fötts med ett antal mindre hjärnceller än vi normala. Som hans personliga assistent har jag ju lön men du borde slippa hans "roliga" kommentarer alt få ett saftigt lönetillägg. Han kommer inte att få sex på minst 7 veckor. Kram

linda sa...

Det där med lönetillägget lät helt rimligt faktiskt! Klart att jag ska ha det. Även om det är hans lilla lakej som jag dagligen fantiserar om att ge en klackspark i pungen, så borde jag ha det. För de två i samma rum blir som en kemisk reaktion och resultatet liknar inget annat än piff och puff på LSD. Fruktansvärt enerverande! En eloge till dig!

Anonym sa...

även fler än "inbjudna" läser ibland denna blogg... å 7 veckor..va faan

linda sa...

Men Mats, din lilla spejare....

Skicka en kommentar