Fick en fråga idag på jobbet (från en karl, givetvis. Idiot) "Men vaddå pms? Vad är pms egentligen?" Vad svarar man på det? Rent instinktivt så ville jag snöra en rå kycklingklubba i skallen på honom, för att illustrera. Men insåg i sista stund att det vore synd på alldeles utmärkt kycklingklubba. Så istället valde jag att använda mig av orden. "Föreställ dig att du vaknar kokande av ilska varje morgon i 4 dagar. Sedan fullständigt likgiltig och tom 4 dagar till efter det"
"Det är nog inte så lätt för Jimmy i alla fall" Var kommentaren som följde och då ångrade jag genast att jag inte offrat en kycklingklubba ändå.
Men det känns bättre igen. Det var en tuff omgång den här månaden. Även om det inte är över riktigt än (jag har ännu inte kommit in i de apatiska dagarna) så känns det som att det värsta är bortgjort. Jag är så obeskrivligt slut i både kropp och själ. Det var så nära att jag for hem från jobbet idag. Men jag orkade härda ut mina 10 timmar. Är stolt som få! För det ska gudarna veta att en vecka hemma sjuk gör inte under för lönen direkt!
Nu ska jag tvätta bort sminket, byta om till långkalsonger, tjocksockar och myströja för att sedan slå på en avsnitt av Greys anatomy och Modern family i min ensamhet. Jimmy har match och stortjejerna tittar på. Sen ska jag soooooovaaa....zzz...zzz.zzz..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar