BEKVÄMT

Nämen? Jag ska vara ärlig, jag ser INTE fram emot att jobba imorgon. Det brukar jag ju ändå göra. Vad har hänt? Jag känner mig nästan helt återställd, så det är inte p.g.a. det. Men vi har haft det alldeles för mysigt dessa dagar. Trots att Elenor varit sjuk så har hon varit så otroligt lättsam. Vi har sett många många timmar av Pippi Långstrump och även sovit några timmar framför henne också. Vi har i princip inte haft några bråk alls. Bara mys. Otroligt tacksamt då jag själv har haft noll energi. Men i helgen har vi ju varit piggare. Kanske beror det på monstersovmorgonen i Lördags.
Klockan sju hade ungen som gått på vällingdiet i en vecka givetvis skitit ner sig. Så efter blöjbytet så tog vi vällingen i sängen och somnade om! inte en timme och inte två, nej utan HELA TRE timmar!!!
Klockan 10 steg vi alltså upp! Helt otroligt. Lagom till melodikrysset!

Idag har vi varit på Bråvallahallen och sett Linnéa spela innebandymatch. Det är så underhållande och lite bedrövande att se hur Elenor sitter blickstilla medan alla andra barn härjar på. Aldrig att hon skulle vika från vår sida. Blyg som hon är.

Men hur ska det här gå nu då? Att ställa klockan i kväll och stiga upp 06:30 imorgon bitti. Inge vällingmys i sängen eller pyjamastassande. Utan tillbaka till självmordstankarna när alarmet tjuter, vinglandet ut i köket, in till Elenor och in på toaletten.  Muttrandet över varför ingenting ligger där det ska och den sega tankeverksamheten som gör att jag stressad står och kliar mig i huvudet medan jag tittar förvirrat runt omkring. Men jag jobbar ju bara till 12. Alltid bra att ha som morot.

Så jag borde verkligen gå och lägga mig nu. Men jag vill inte tillbaka till verkligheten riktigt än. Jag har fastnat framför Big Brother 2012. Undrar om man blir lika fast som ifjol?