Står i valet och kvalet. Trots sovmorgon (ååh så skönt!) så känns det fortfarande väldigt lockande att slumra en stund till nu när både Elenor och Jimmy sover. Jag borde kanske passa på att dyka ner i tvättstugan, och ta golven en sväng till (efter pappas och Elenors lördagsmys igår med festis, chips och choklad) Jag skulle kunna somna på en gång, men ja tror att om jag håller igång en stund så kommer jag också piggna till. Frågan är bara var jag kommer bli piggare av. Jimmy har i princip lovat att vi ska ta en promenad när Elenor vaknat. Det händer inte varje dag. Men när jag stod likt Askungen vid fönstret idag och blickade ut mot folket som såg ut att vallfärdas mot ingenting särskilt, utan bara njöt av vårvädret, och suckade längtande så kom alltså löftet från sambon.
Oj, vilken mysig kväll vi hade igår, jag och Ida. Vi satt i princip i varandras knä hela kvällen och hade mycket förtroligt samtal om livet. Skräckfilmen skrämde vettet ur oss. Och klockan 04 vaknade jag i morse livrädd.
Jag kunde för mitt liv inte skaka av mig känslan av att en svart skugga skulle uppenbara sig alldeles strax. Jag kröp över på Jimmys sida, under hans täcke, väckte honom och mer eller mindre beordrade honom att hålla om mig. Då somnade jag om. Vidriga film att få vuxna människor att känna sig som små barn igen. Usch. Men det är ju med skräckblandad förtjusning.
Jag har fortfarande inte bestämt mig för hur jag ska göra i Sova vs. Arbeta -frågan. Äh, ner i tvättstugan och SEN sova? Det blir bra. Jag har rivit ut våra sängkläder så sängen känns inte så lockande nu ändå. Kanske soffan. Kanske. Får se. Jag håller er uppdaterade om mitt beslut. Ok?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar