RESUMÉ

Efter mycket ångest över att behöva lämna hemmets trygga vrå så tog jag mig ändå ut för att "jobba". Linnéa, Josefine och Elenor kom ner och tittade när vi repade men Elenor fick för sig att vara grinig och mammig så hon fick åka på mamsens höft genom låtarna. Drog, slog och slickade på microfonen.
Personligen tycker jag att det gick bättre för oss på scen igår, iaf för mig själv. Men publiken gick inte att jämföra med den förra. Nu har jag även tackat ja till 2  st föreställningar till i februari på Evy´s på ersboda. Gaget var mer än välkommet.
Nästan inga av matgästerna stannade kvar. Då hade ju varit jätte klokt av mig att dra mig hemmåt jag med. Men mina "kollegor" var inte inne på samma spår. Så jag bestämde mig för att "stanna kvar en liten stund". Kl 23:15 tittade jag på klockan och tänkte "Äh! Nu är det ju ändå kört".
Färden hem fick bli till fots, då det var mer än nödvändigt. Men nu får det var nog. Faktiskt. Slut på dumheterna. Fr. o. m. nu så är jag en ansvarsfull, morgonpigg, mogen och framför allt nykter förälder.
Tack gode gud för min mor som var barnvakt idag när Jimmy spelade match. Jag steg upp vid 12-tiden och gick och lade mig igen vid 14:00, när Jimmy kommit hem och jag lagt lillkorven ute i vagnen. Sov till 16:00 för att tillslut stiga upp vid 16:40 då Jimmy bönade och bad om hjälp för Elenor vägrade öppna munnen när middagen serverades.
Någon som vill komma med tips på hur man får henne att äta mat med "bitar". Hon vägrar. Nyper ihop läpparna i ren protest.

Nu kallar sängen. Badhuset imorgonbitti.