Här är det riktigt lugnt. Ligger bara här och "softar &chillar". Har man varit sjuk länge oc bara legat utan att ha någon ork så blir man riktigt less. Är man nästan deprimerad och bara går runt och drar benen efter sig så njuter man knappast. Är man arbetslös utan någon anledning att stiga upp på mornarna så uppskattar man nog inte en sovmorgon.
Men jag. Jag har världens bästa anledning till att stiga upp på mornarna. Jag möts alltid av världens största leende. Sen tycker jag att föräldraledighet inte riktigt beskriver innebörden av ordet riktigt. Det är väl ändå inte ledighet som det egentligen handlar om? Fick ett tips på att man kan kalla det "barnarbete" istället, men det hade en för negativ klang till det hela.
Hursomhelst.
När man har saker varje dag som måste göras, man måste kliva upp varje morgon och inte heller är i närheten av deprimerad, så kan man väl verkligen njuta av att kunna vara en soffpotatis emellan varven.
Jag har legat och sett 1:a och 2:a avsnittet av "våra vänners liv" nu. Jag riktigt njuter av min slapparstil. Jag har sett fram emot det här så länge .Att inte ha en massa måsten vilandes över mig. Att kunna tassa runt i raggsockar, utan bh och Jimmys stora tröjor. Gör man det varje dag så tappar det ju genast sin charm men just nu så betyder dessa 2½- 3 timmars sovpass för Elenor "the world to me". Aldrig tidigare har det varit så här mysigt. Så lite ledigt är det nog ändå, även om det inte var det som var innebörden heller.
Nu ska jag gå ut och väcka min duktiga lilla sömntuta. Efter middagen( som jag gjorde i förmiddags redan) så drar vi på ica igen. Denna gång för att hämta ut våran nya dator.
Känner ni att ni missunnar mig mitt slappande? Ingen fara, jag slappar åt er allihopa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar