söndag 26 augusti 2012

JO SOM SAGT

Gårdagen var vedervärdig. Jag klantade mig med medicineringen och slutade ta den för tidigt. Jag skulle väntat ett par dagar till tills mensen var ett faktum. Resultatet blev ungefär detsamma som att rycka bort lustgasen mitt under en värk. Ångesten kom som en tsunami tillsammans med ilska, hjärtklappning, gråt, skam, otillräcklighetskänslor o.s.v. Allt blir så överväldigande att jag istället för att agera ut alla känslor blev totalt apatisk. Orkade inte prata, ens svara på tilltal. Lade mig i sängen och sov bort 6-7 timmar av dagen. Märkligt nog hade jag inga svårigheter att somna på kvällen. Jimmy drog ett hästlass hela dagen och jag kände både tacksamhet och fick ännu mera ångest då jag hörde honom säga till barnen "Linda kommer inte kunna hjälpa till något idag, utan kommer ligga i sängen hela dagen. Så jag kommer måsta ägna mycket tid åt Elenor. Jag hoppas ni kommer kunna roa er mycket själva "

För den som är intresserad kommer här en förenklad och kortfattad redogörelse för hur dessa mirakel-lycko-piller fungerar. Premalex heter medicinen och har ganska nyligt börjat användas mot pmdd.

Man börjar ta den vid ägglossning. Och hur vet man när man har ägglossning? Ja, om man inte räknar dagar så gör man som jag och känner efter när man vaknar på morgonen och känner sig förbannad. Brukar vara ett säkert tecken. Jag känner direkt hur jag över en natt förvandlas till Godzilla.
Den ska öka upptaget av ett visst lyckohormon som redan finns i kroppen. Det kan ibland ge motsatt effekt de första dagarna då upptaget är större än kroppens produktion och då uppstår en brist tills kroppen hunnit ikapp. Sen är allt frid och fröjd igen, tills du slutar och fått mens. Då kommer tröttheten. Men vem fan är inte trött när det ser ut som att ett styckmord precis inträffat i trosorna????

Medicinen har verkligen ökat vår livskvalité märkvärt. Alla dessa vansinniga bråk då chipsskålar, mobiltelefoner, örfilar och kaviarmackor flugit genom luften är över. Alla föremål har (som tur är?) varit riktade mot Jimmy. Några månaders utredning för att förstå vad det varit var helt klart det bästa jag gjort. Så när jag igår kände som jag gjorde så insåg jag att det bästa vore att ta ett piller till. Det tar en dag innan det börjar verka men ändå. Sagt och gjort. Idag mår jag bra igen! Allt är frid och fröjd.

Jimmy, Linnéa och Josefine har varit i stan för att Linnéa haft match. Jag och Elenor har stannat hemma och städat och tvättat. Riktigt duktig städhjälp!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar