söndag 2 oktober 2011

MER LONDON

Jag hade två kameror med mig till London. Här kommer lite bilder från den andra (sämre) kameran. Men objekten är det absolut inge fel på.

Resan dit var väldigt spännande. För det första höll vi på att missa flyget till Heathrow då vi satt på fel gate. Vi fick våra namn utropade i högtalarna och fick löpa som dårar. Sen när vi landat i London och skulle följa Jessicas anvisningar via sms på hur vi skulle ta oss till västra Eeling där de bor så var det som att läsa grekiska. Så vi bestämde oss för att köra på känn. För vi hade noll sändning på telefonen där vi stod. Vi beslöt oss för att köra på känn ovh tillslut var vi framme i Northfields. Inte så långt från där de bor. Vi fick kontakt och de skickade en taxi! Vi var framme!
 Späckat schema varje dag. Det gällde att krama ut allt till sista droppen av vår korta semester.

Jimmy blir imponerad av en tjej som står och demonstrerar en tennisboll i snöre som hon stod och slog på själv.

Trafalgar square
Nedräkning till OS
Pubstop 1. Lite mat i magen.
Och den stående ölen förstås. Älskar den lilla detaljen med Jessicas tunga! haha....törstigt släkte det där

Jag var imponerad av precis allt och skämdes inte ett dugg för att bete mig som en äkta turist!
Premiärministerns uppfart. Ungefär som hemma hos oss.
Turistnörd.
Vi besökte Churchills war rooms. Bunkern som stängdes igen direkt efter andra världskriget och glömdes bort. Ända till 1984 då den åter upptäcktes av en slump (om jag förstått det rätt) då det började grävas i samband med ombyggnationer . (Rätta mig om jag har fel Jessica). Allt ligger i princip orört som det lämnades. Kartor, dagböcker, sockerbitar, allt. Varje rum är inglasat och som turist går man med en typ av telefon mot örat och lyssnar när en berättarröst beskriver vad som hände i varje rum. Riktigt läckert.
I flera år bodde människorna under jord och så här såg väderleken ut.
Mrs. Churchills sovrum låg närmast köket. Hon fick tydligen inte sova tillsammans med sin man. Kärlek.
Sovrummet. På sniskan. Orkar inte göra om och vända bilden. Ha överseende.



Vilken resa. Jag längtar tillbaka. Allt var så monumentalt och överväldigande att jag i princip gick och gapade i 4 dagar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar