IDA IDAG

Var tvungen att kopiera Ida idag. Så klockren snubbe. För visst låg ni orginalvideon?
Den var ju också fantastisk. På riktigt då. Den här är ju bara fantastiskt grym....på låtsas...eller ah...ni fattar....

SNOPPAR SPÖKEN OCH ASTRONOMI

Försöker mig på ett inlägg. Elle har lagt sig i puffen med tutte och dragit farfars filt över sig. Snart dags för lunch.

I fredags hade jag bestämt träff med min barndomskompis Sandra. Anlände i hennes fräscha, rena, prydliga lya strax efter 17. Vi lagade mat tillsammans och jag fick börja med att ösa ur mig den senaste veckan med både ord och gester. Eftersom vi setts ett par timmar veckan innan så hann vi nu gå in lite mer på djupet i vissa frågor. Inget flyktigt tjitt tjatt utan riktiga existentiella frågor. 

Vi ritade det manliga könsorganet i sin fulla prakt och avhandlade ämnen såsom livet efter döden och analyserade våra och männens stjärntecken och lärde oss mycket och insåg varför vi är som vi är, men framför allt hur vi nu, med all denna information skulle kunna härska över det manliga könet.

Planerna smiddes framåt 02 på natten. Och som en sann gentleman sov jag på soffan. Inte helt oväntat vaknade jag i vanlig Elenor-tid, men lyckades somna om igen. Vi köpte pizza som vi snaskade på i soffan framför tre avsnitt av modern-family i sann bakisanda.

Nu är det dags för lunch och jag återkommer senare.

LYCKLIGA GATAN

Sådär ja. Nu tror jag att vi alla kan andas ut. Det premenstruella syndromet has left the building. Nu är det inget "pre" längre, utan menstruationen är ett faktum. För mycket information? Byt blogg.

Nackdelen med spiralen är att mensen blir väldigt oregelbunden och ibland ingenting alls. Men besvären som följer med finns kvar. Men är lika oregelbundna. Så

, nu räcker det. Ok.

Har jobbat kväll idag. Nu är det 8-15 resten av veckan. Var in till stan igår och köpte kläder åt stortjejerna och ett par byxor åt mig. Var även in på Hallbergs med mina guldringar och lämnade in dem för förstoring. Jag fattar inte det där alltså, att ringar, såsom kläder kan krympa. Sjukt.

Jo sen hade jag ju en jävla morgon också. Oflyt nånting! Vaknade 03:45 och var så pissnödig att jag tror att det börjat fylla upp njurarna också. Då tycker jag att det är så förbannade kallt i huset och börjar skruva på elementen. Men de var ju på såklart. Jag hade på mig full mundering, med pyjamas och dunsockar. På med värmedynan och extra filt. Men jag lyckades inte somna om!! En timme senare började Elle belle bi:et surra på och kl 05:45 hade hon bestämt sig för att det var morgon. "Mammmma......mammmmma......................MAMMA!!!" Som tur var var Jimmy snäll och tog över då han kom hem från jobbet 06:30 och lät mig somna om till 07:45. Vad är det med mig och klockslag?? Ändå sen jag fick barn så har jag blivit hysteriskt styrd och besatt av klockan! Känns det igen? Eller är det bara ytterligare en cp-sak som gör mig till den fantastiska människa jag är?

Nåväl. Nu är jag ganska sprängd och ska hinna ligga och ha tvångstankar om jag låste butiken eller inte innan jag somnar. Om jag somnar.  Jag har alltid haft problem att somna. Har alltid legat minst, MINST 45 minuter och snurrat. Jag har mina heliga ritualer som jag intalar mig ska hjälpa mig till snabbare insomning, men jag börjar undra om jag inte bara gör allt så mycket besvärligare för mig själv. 

Steg 1.) Drick kvällsro-te

steg 2.) Tvätta ansiktet och avsluta med ansiktsvatten.

steg 3.) Borsta tänderna läänge och hypernoga.

steg 4.) smörj in ansiktet.

steg 5.) smörj in läpparna med överdrivet mycket Nivea kräm så att man ser ut som en pajas.

steg 6.) sätt på deo och spruta på parfym (ingen aning om varför, tror att jag är rädd att jag ska störas av ev. otrevliga kroppsodörer)

steg 7.) smörj in armar och ben med anti-knotter-salvan som gick på en halv förmögenhet.

steg8.) byt om till pyjamas och starta värmedynan. (har en sån där som ligger under lakanet och täcker hela madrassytan. Kanon)

steg 9.) smörj in fötter och händer. 

steg 10.) sätt upp håret mitt på huvudet.

steg 11.) gå rundan och släck alla lampor utanför sovrummet som ger för mycket sken in till sovrummet.

steg 12.) plugga in öronpropparna.

steg 13.) ta på ögonbindeln.

steg 14.) tjuvkika under ögonbindeln och konstatera att kattjäv......har öppnat sovrumsdörren och att det likförbannat kommer in störande ljus som egentligen inte är störande men vetskapen om att det finns där är störande!

steg 15.) Mumla "men noärevälförban........" och stiga upp och stänga dörren igen.

steg 16.) krypa ner under täcket igen och baxa om alla kuddar igen och börja grubbla. "är det nått du har glömt nu då?"

Välkommen till min värld. 

Ett tag tog jag insomningstabletter. Guds gåva vill jag lova. Men jag var tvungen att se till att jag fick sova minst 8 h innan jag skulle upp, annars var jag groggy i flera timmar under morgonen. Sen löste dem upp sig jätte snabbt och man fick vara über snabb att svälja ner för att inte få allt för dålig smak i munnen. Men det fick jag ändå och det höll i sig hela morgonen efter också. Men gud så härliga dem var. Jag riktigt kände hur jag föll i sömn. Blev sådär härligt full nästan. Ni vet, när man blir på ett sånt där sliskigt "jag älskar alla" humör. Men gud, där har vi ju lösningen på mina pms problem. Då skulle jag verkligen behöva vara småfull och bara älska alla!

 

 

Peace out.

PISSY MOOD SYNDROME

Igår kom explosionen.  Hade under flera dagar känt hur pattarna växte flera kup-storlekar, bröstvårtorna kunde skära i glas, bullrande mage och olidliga mökar. Tröttheten som inte ens hur mycket sömn som helst kunde råda bot på och finnar i ansiktet. Och igår gick jag runt som en mullrande vulkan. Spydde upp en kaskad av lava och bad alla som ville komma undan med livet i behåll att "back the fuck off".

-Jag hatar att ha pms....

-Ja, men det är ju inget du kan dö av iaf....

-...............nähä......men du kan.

Nu krånglar datorn också, och eftersom att det inte är min att slänga in i väggen så väljer jag att lägga igen locket och sakta backa undan....

SÖNDAG

Tyckte det var det sötaste jag sett när jag kikade in i hallen från köket. Tyckte det varit tyst länge och det brukar ju aldrig båda gott. Någon som vill vara lika cool som sina systrar kanske. Linnéas keps och Josefines dojjor.

Annars har jag pms big time. Går nästan inte att ha mig i möblerade rum. Länge sen det var så här illa. Men nu tror jag att jag ska lyckas tygla mig. Jag låter Arvingarna sätta stämningen här hemma idag. Då går det inte att vara arg.

FÅR MAN SÄGA GODNATT KL 19, ELLER BLIR DET GODKVÄLL DÅ?

Ingen bra dag idag. Började med att jag fick ont i svanken imorse då jag lyfte av färskvaruleveransen från helv.....
Så då var det färdiglyft. Satt mig i kassan istället. Skönt på det viset, att det är aldrig, aldrig någon som har nåt emot att bli avbytt därifrån. Ryggontet släppte tillslut men väl hemma var jag knäcktare än knäcktast. Och eftersom jag gått med ögonen på halvljus nu sedan 17:30 så bestämde jag mig en timme senare för att jag minsann skulle kvälla på riktigt. Så kl 19:00 hoppade jag ner under täcket. Med datorn visserligen, men ändå. Nu är klockan 20:05 och jag känner att jag nog kommer somna ganska sött alldeles strax.
Imorgon är det kortkortdag. Jag slutar elva (ja jag skriver med bokstäver för att jag inser att mina inlägg håller på att se ut som ett jävla sudoku med klockslag i varje mening) men jag tänker minsann lämna bygget 15 minuter tidigare än så för att hämta Elle Belle Bi:et innan de hinner sätta sig ner för att äta lunch.

Nu ska jag pinka (eller är det bara pojkar som pinkar? isf ska jag kissa) för 654 gången idag. Jag har ju något fel. Antingen håller jag på få blåskatarr, få diabetes eller bebis. Nåt av det.

Tiden får väl utvisa det.

pinka var det ja.....

kissa.

EN GRÄSÄNKAS LJUVLIGA TIMMAR I ENSAMHET

Jag kan knappt dölja mina glädjetjut då sambon frågar om lov att resa bort. Jag vet, jag låter hemsk. Det är jag också. 

I början tyckte jag att det var jätte sorgligt att se honom åka och jag kunde inte sova själv och kände mig ensammast i världen då jag satt framför tv:n på kvällen. Men nu!

Jag njuter av varje sekund. 

Jag antar att det beror på att jag aldrig haft MITT eget boende (flyttade direkt hemifrån in till Jimmy och hans två barn) . Jag njuter av att det kommer vara lika skinande rent på diskbänken då jag vaknar som det var då jag gick och lade mig. Inget o´boyglas som står (osköljt) i diskhon (aldrig i diskmaskinen) Inga brödsmulor på  bänkar eller köksbord. Ingen dagstidning som ligger och skräpar i två delar (alltid del 1 för sig och del 2 för sig). Ingen blöt tandborste som ligger och gör märken på på handfatet (den lyckas konstigt nog aldrig ta sig till förutbestämt plats i lådan) Inga kläder som hängs och slängs på alla fel ställen. Jag fantiserar om hur det vore att bara ha sin egen skit att ta hand om. Förmodligen inge roligare, men jag fantiserar likväl.

Jag och Elle har myst hela eftermiddagen. Med henne i sin säng startade jag bastun (Jag gör ofta så, att om jag nyligt gjort det så gör jag det kort därefter igen. Sen kan det gå månader till nästa gång) Tog mig ett glas rosé (bara ett denna gång), lade en ansiktsmask, smorde in kroppen, fönade knoppen och nu sitter jag i morgonrock och myser med en kopp "sova gott Te".  

google.se

För det är precis vad jag tänkt göra nu. Sova underbart gott. (peppar, peppar, ta i trä) Sen ser jag fram emot att få kramas med min härliga sambo imorgonkväll igen. Ja, han blir så härlig efter att han varit borta. Ett tag iaf. Då står jag ut med hans dåliga ovanor ett tag till igen! Sen är han ju så tacksam för att han fått fara iväg på sitt fiske att jag tjänar på det också! Det måste ju kompenseras, right?

Men sscchh........vi håller min njutning för oss själva. Sånt behöver han inte veta. Jag ska försöka se så sliten ut som möjligt när han kommer hem så att han får känna sig behövd och älskad! 

En kvinnas list övergår alltid mannens förstånd.

haha googlade ordspråket och fick fram denna. Hör inte hit, men jag måste dela med mig.

SOVMORGON MY ASS!

05:40 började det ljudas i rummet bredvid. Jag steg upp för att försöka förklara att det inte var morgon än. Hon blir galen då jag försöker lägga henne igen. Då inser jag att det är vått i sängen. Ja, 5½ dl välling innan läggdags kan nog orsaka det. Så det blev blöj- och sängklädesbytning Jag förbannade mig dumhet. Men då hon ätit dåligt till middag så tänkte jag att en full mage skulle resultera i sovmorgon. Not. Nåväl.

Jimmy kom hem 06:30 och tog hand om henne till 07:50. Elenor såg på tv så jag passade att dra mig ända till 08:20. Då funderade hon på vars alla tagit vägen! Den tidiga morgonen gjorde sig påmind och hon tog eget initiativ till att vila en stund. Bra gjort. Hon är duktig på att vila mitt kära barn.

Nu sitter jag med en filtallrik och räknar ner tills det är dags att åka. Jag gillar inte det här måste jag säga. Jag blir rastlös OCH stressad. Rastlös för att jag blir så begränsad i vad jag faktiskt kan ta mig an och stressad för att jag inte tar mig an någonting istället! Men det är väl en vanesak.

Oj vilken intressant läsning.

VARFÖR FALLER INTE LÖVEN?

Brukar man inte så här års stå och oja sig över krattningen? Är det p.g.a allt regn som inte löven faller eller är det bara typiskt mitt negativa jag som gör att jag väntar på detta skitgöra? Svara gärna du som vet.

Annars då? Jag har börjat så smått på mitt nya schema så idag slutade jag kl 12:00. Kändes skönt att kunna gå och handla i lugnan ro och även hinna hem och torka ur kylskåpet innan jag hämtade busfröet på dagis. Dagens läxa var att inte tro att det går att gå förbi lekparken för att först gå hem och äta mellis och byta blöja för att SEDAN gå till lekparken. Just det ordet "SEDAN" finns helt enkelt inte i hennes vokabulär än. Nästa gång blir det blöjbyte på dagis och en banan i handen och DIREKT till lekparken. Det ordet finns dock i hennes vokabulär. NU!

Imorgon är min första kväll. Att jobba alltså. Jag börjar kl 12 och jobbar till 20:15. Så vi får "sovmorgon" D.v.s vi behöver inte stressa upp kl 06:30 för att hinna i tid till kl 08:00 utan kan strosa runt i pyjamas en stund. Jag har känt mig slö ikväll och inte orkat ta itu med hemmet. Jag intalar mig att det hinner jag med innan jobbet imorgon. Istället har jag matat de tre nyaste avsnitten av Desperate housewives, Dexter och Greys anatomy. Fick även gråta en skvätt till det sistnämnda. Det gör gott för själen. Det intalar jag mig iaf.

Godnatt.

HELGEN SOM BARA FÖRSVANN

Lördagen artade sig väldigt väl. Jimmy hade bjudit in sina vänner (med tillåtelse av mig förstås) och försten på plats kom redan 11:30. Jises. Det kändes som att jag befann mig mitt i stryktipset reklamen.



Efter att ha lämnat bort Ellle till farmor och farfar och även agerat pizzabud åt pojkarna så var det min tur. Min tur att njuta.
Pojkarna hade startat bastun och jag som bara försökt dölja mitt skitiga hår med lite mousse tänkte då i mitt stilla sinne "Men herregud Linda, passa på och fixa till dig nu då du har tillfälle!".
Jag skulle ju bara över till Niina (vars sambo var en av "pojkarna") men jag tog ändå tillfället i akt och smet in i bastun före pojkarna. Jag satt med hårinpackning och skrubbade varenda cm av kroppen (neee...inte den cm då. förresten brukar du skrubba den eller??  nä)
Jag plattade håret, drack rosé, smorde in huden med lotion, tog ett dopp i parfymflaskan och lekte med varenda liten grej i sminkväskan! Ni ska tro att jag var vacker!! T.o.m. Jimmy stannade till och klämde ur sig "Men va snygg du är!" Bara för att avsluta med "Men ska du verkligen fara i gummistövlar??" 

Klart jag skulle. Allt klär en skönhet.
Eller.
Inget misspryder en ful.( en kommentar fälld på lekparken, det tar vi en annan gång)

Väl framme hos Niina surrades det i mun på varandra framåt midnatt. (Eller jag tror faktiskt att det var min mun som stod för större delen av surrandet då jag kaaanske kan ha legat 2 vinglas före dem)

Nåväl. Jag ska aldrig glömma denna kväll då jag verkligen fick dola på med mig själv i flera timmar utan stress OCH umgås i trevliga damers sällskap. Sällskapsdamer.

HOHO

För er som inte sett denna än. Varsågod. Sånt här kan jag garva åt 1000 ggr om.

YOU GIMME FEVER...

Jimmy hade hyrt gympasalen i eftermiddag för att spela mjuktennis. Då passade jag och alla barnen på att härja runt där en stund också. Väl hemma matstrejkade Elle och ville bara upp i famnen. Kalla händer och fötter kunde bara betyda en sak. Febern var på väg tillbaka. Mycket riktigt. Hög feber igen. 

Så det blev soffläge direkt. Elenor såg på filmklippet från dagis 15 ggr på raken och jag såg på #Adam live. Nu sover hon i sin säng. Jimmy är och tittar på innebandy och jag får se på idol. Lyckliga jag. Imorgon har jag och några tjejor nog tänkt styra upp lite vindrickning. Får se hur det går.

"NU ÄR DAGEN ÖVER OCH KOMMER ALDRIG IGEN"

Så ramsade jag för mig själv på cykeln hem från jobbet idag. Vilken jävla dag. Inte för att det var min första heldag. Nej tiden susade förbi. Men jag har verkligen fått smaka på stressen idag. Och det ska gudarna veta att jag är allergisk mot stress. Men det säger vi inte till chefen. Jag är jätte stresstålig säger vi då. Sen är jag också allergisk mot vuxna människor som resonerar som 7-åringar. Att Linnea och Josefine ibland kan driva en till vansinne med sina resonemang är väl en sak. Men när man ska ha liknande diskussioner på jobbet med någon som ska föreställa vuxen då kan jag verkligen explodera i molekyler.

Jag var tvungen att ringa en vän (postkodmiljonären skämt) för att lugna ner mig och inte agera på impuls och vända upp och ner på en överfull soptunna över huvudet på personen i fråga. Ska det vara så in i helvete svårt att ta ut soporna eller???  Nåväl, nu lät det sådär jätte pmsigt av mig, men min ilska var faktiskt jätte befogat! Tro mig.
Sen att jag kanske faktiskt har haft lite pms idag hör inte dit. Så det så.

När väl dagen från helvetet var över och jag fick komma hem till dukat bord, kramsjuk unge och en massa städning så var det som att jag fick en nytändning! Jimmy stoppade ner Linnea och Elenor i badkaret tillsammans. Sen fick vi eld i bakarna och sprang som två yrväder med tvättkorgar, soppåsar, leksaker och sopkvastar.

Så nu är allt i sin ordning igen. Pieew. Får bara inte glömma soppåsarna på bron inatt.

igen.

Som en morgon när Josefine i vanlig ordning öppnade ytterdörren för att släppa ut katten Elsa. "Pappa!!!!!!.........SOPPÅSEN HAR EXPLODERAT!!!"

Varpå jag kliver upp och förbannar alla skator i hela världen. "Helvetes jävla skatjävlar!!!" 

Sa jag. 

"Men varför går du inte ut och slänger soppåsen i soptunnan på en gång för ???" Säger Linnea.

Jamen hoppsan så förståndig man kunde vara då........helt plötsligt.

;)

google.se

KERATOSIS PILARIS

Jag har letat runt på nätet nu ikväll på olika forum och nätdoktorsajter, och härmed ställt en självdiagnos på mig och Elenor. Vi lider av någon som kallas keratosis pilaris. Helt ofarligt men ACK så irriterande.
Vi har nämligen knottrig hud på armar ben och Elenor har även småknottror i ansiktet ibland. Det är ärftligt och obotligt. Yeiii.... kan tydligen förvärras efter att man fött barn vilket mitt verkligen har gjort. Nu är jag less och nu när även Elenor drabbats så har jag bestämt mig för att ta itu med detta. Även om det verkar vara obotligt så ska besvären ändå gå att lindra. Vi börjar med baby olja och sen ska jag även besöka apoteket igen för att  se om dom kan hjälpa.

Jag var på apoteket igår för att bunkra upp med diverse medikamenter såsom bisolvon, ipren, avmaskningsmedel för katt och Hårlössförebyggande medel (första viskningen om att det går löss så åker sprayflaskan fram, jag vägrar gå igenom det igen!) Nog om det. Det jag skulle säga var att jag snattade! Omedvetet!!
Jag höll ett lypsyl i handen hela tiden och när jag kom ut på gatan insåg jag att jag inte betalat för det. "Men shit! jag har snattat.......vad lätt det var!" Tänkte jag direkt. Men sedan insåg jag själv att jag skulle gå ångest över det sedan och aldrig kunna glömma så jag gick in igen och betalade. Jag är inte så hardcore när det kommer till kritan.

Fast ganska hardcore är jag nog. Jag jobbar för fullt fast jag låg i feber igår och åkt på den där jävla förkylningen! Men det märks på hemmet. Jag gör inte många knop i övrigt. Vi blev bjudna på middag idag, vilket var guld värt och nu ikväll fick jag formligen tvinga mig själv in i duschen! Det kändes inte särskilt lockande att ta av sig kläderna och blöta ner sig, och när jag väl stod där så vred jag bara på vattnet varmare och varmare. Då kändes det helt plötsligt inte så lockande att stiga UT ur duschen.
När hushållsarbetet nu hamnat lite på efterkälken och jag samtalade om detta med sambon (som, låt oss säga, inte delar min uppfattning om vad som är stökigt och vad som är städat) så säger han att han gladeligen kan hjälpa till och dammsuga, skura och städa toaletten.................på fredag.
Jag som tycker att det kanske skulle varit gjort igår helst, blir bara matt av ett sånt ohjärtat( jag säger "o" för att det är inte ens halvhjärtat försök till att hjälpa till) initiativ.

Vad säger man? ............Karlar. You cant live with them and you cant kill them.

HJÄRTSKÄRANDE VAR ORDET

ÄNTLIGEN MÅNDAG

Även om det tar emot att ställa väckarklockan och stressa iväg på morgonen, så känns det faktiskt skönt att få jobba imorgon. När det är arbete, skola och förskola på dagen så uppskattar man tiden hemma på kvällen på ett helt annat sätt. Speciellt efter att ha gått hemma i 8 dagar i sträck, bortsett från de 3 tim jag hann jobba i torsdags. Elenor har då varit på ett strålande humör idag så nu ska väl hennes förkylning vara bortgjord. Det roliga nu är ju att jag har åkt på hostan. Med väldigt ironisk betoning på "det roliga". Man får ju inte sova på nätterna! Men men. Ska man gnälla över allt jämt så får man ju aldrig göra annat.

Det var väldigt behövligt med barnvakt igår iaf. Sovmorgonen i morse var väldigt uppskattad. Speciellt då det var den kallaste morgonen i höst.

google.se

ÄR MAN NÖRD SÅ ÄR MAN

Ni kanske inte visste det här.

Ni tror förmodligen att jag alltid varit coolast i stan.

Men då kan jag avslöja att jag faktiskt är en fullfjädrad nörd. Jag älskar faktiskt Celine Dion i smyg. Jag får sådan jävla gåshud av det här att jag snart ser ut som en plockad höna!

VAD SKA MAN MED IPHONE TILL?

Om det inte ska gå att blogga från den??? Blir så less. Nu är det andra gången som jag tror att jag uppdaterat er, men icket. Det når inte fram utav någon anledning!! Jag begriper inte vad.

Nåväl.

  Jag har skickat iväg Elenor till min mor. (Skickat? Tänker ni. Och ja, jag riktigt prackade på henne sitt barnbarn!) De är i Stöcksjö hos min mormor och morfar. Det är jobbigt att vabba har jag insett nu och denna lediga kväll var mer än välbehövlig. Även välförtjänt kan jag tycka! 

Vi tog iaf tillfället i akt och åkte på Great eastern med Linnéa och Josefine. Jag åt som vanligt alldeles för mycket mat och ångrar mig bittert nu! Men det är bitterljuvt.

FÖRÄLDRAMÖTESPREMIÄR

Jaha. Så var mitt första föräldramöte avklarat. Var ungefär lika roligt som jag väntat mig. Med andra ord ZzzZzz...............

Nog är det intressant alltid. Att få ta del av deras vardag. Men första timmen med Sandgärdans rektor och personalen från biblioteket var en minst sagt trög inledning. Men nu är det gjort iaf!! 

Men något mer dagis i veckan blir det inte. Nu har vi gjort helg igen. Inte lika roligt då det inte är välförtjänt faktiskt!

VABBMARATON

Jag som önskat att jag kunde få vara en fluga på väggen på dagis får det näst bästa istället. Filmklipp!

Elenor syns alldeles i början med sin röda mössa. Sedan 1.45 in i klippet i trappen. 3,14 i kullen. 4.12 igen (Haha notera hennes gåstil i uppförsbacke! Fattas bara att hon skulle rabbla "E.T phone home, E.T phone home" Hahah min lilla sötnöt.

Dagen började så bra som den någonsin kunde. Med frukost på sängen! Jimmy hade gjort leverpastejmackor med smörgåsgurka till mig och en flaska välling åt Elenor. Så fort väckarklockan ringde så hämtade han Elenor och lade henne med flaskan i munnen bredvid mig i sängen. "Nämen , jag har inte tid. Lägg henne i puffen i vardagsrummet så ska jag kliva upp" Mumlade jag. "Ssch...säg inte emot, ligg kvar"  Så kom han in med min frukost! Vilken kille! Ibland chockar han mig! (Men egentligen undrar jag varför han försöker ställa sig in...?)

Nåväl. När dagen börjar så fantastiskt så kan det ju bara gå utför! Jag kände mig som ett vrak när jag kom på jobbet. Det första jag möts av är långtradaren med icaleveransen. "Men vafan? leverans på en måndag?????"  -Tänker jag för mig själv. Jag hade alltså inte än insett att det i själva verket var torsdag idag. Sen var det fullt upp och det kändes hela tiden som att jag låg efter. När jag är som mest stressad så ringer mobilen. Det är från förskolan Sandgärdan och dom vill bara meddela att Elenor har feber igen och undrar när jag kan komma och hämta henne? Va? Men det vill jag inte...jag har inte tid.- Blir min första tanke. Men jag säger Jag kommer strax.

HOW CLEAN IS YOUR HOUSE???

Jag älskar sådana tv-program.

Av två anledningar .

1.) Efter att ha sett andras svinstior så känns det alltid som att man har det så himla rent och fint hemma!

2.) Jag älskar deras husmorstips! Enkla tips som löser de flesta städproblem eller åtminstone underlättar. Och det är alltid roligare att göra saker när man får testa något nytt också! 

Aluminiumfolie som man knövlar ihop kan man skrubba aluminiumgrytor med! 

Spruta parfym på glödlampor så sprider du en trevlig doft i huset! 

Blöt en sockerbit och skrubba på de bruna ringarna runt spisplattorna! 

Strö bikarbonat på madrasserna, låt verka 30 minuter och dammsug upp så får du bort svetten! Det är verkligen skrämmande hur mycket svett som faktiskt hamnar där! Vi snackar litervis!!  

HÄR har ni en rolig hemsida. Nu menar jag inte att jag är så duktig att jag gör allt som jag faktiskt läser! Men det är roligt att läsa och kunna!

Imorgon är det jobb och dagis som gäller. Jag börjar känna av förkylning nu också, inte helt oväntat. Men det är bara att bita ihop 2 dagar. Ipren löser det mesta. Sova med en skuren lök bredvid sängen också tydligen. Men jag tror det får bli en ipren istället

BLÅKLOCKAN

Hon mår bra. Inga men, inga som visat sig än iaf. Gör hon en massa dumheter som tonåring så kan vi ju alltid skylla på detta. "Jo, men du vet hon är nog inte riktigt som hon ska...hon föll i trappen som liten"

Hon verkar ju för övrigt gilla att leva farligt. Just nu springer hon i soffan. Måste sätta stopp för detta. Nog med ångest.................Så.

Vi kom nyss hem från affären. Vi köpte oss en fet fransyska som inom kort ska bli till tjälknöl. Mums i magen!

ÅNGEST TILL TUSEN

Bullarna blev helt fantastiska. Men min briljans i köket idag överskuggades snart av en otrevlig olycka.

Vi tog med oss en bullpåse över till farfar i hopp om en kaffetår och för att se att klarade sig nu och inte var ledsen över att farmor är i Turkiet med väninnorna. Han mådde bara bra. 

Men precis när vi sagt hejdå och stängt dörren så ramlar Elenor.

Handlöst.

Rakt ut för trappen.

Landar mitt på huvudet.

Slår en otäck kullerbytta, som får hennes lilla nacke att pressa sin förmåga att böja sig bakåt.

Skrapar upp ansiktet.

Blod.

Världens fläskläpp.

Jag ville bara skrika rätt ut i vild förtvivlan. Jag ville grina och få panik. Men så får man inte göra längre. Nu måste man vara tapper och ge tröst och trygghet. Så det var precis vad jag gjorde också. Men inombords grät jag  lika mycket som hon.

Men gråten gick över ganska fort. Hon var rätt chockad. Vi oroade oss för hjärnskakning, men hon piggnade på sig efter nån halvtimme. Vi stannar hemma imorgon också. Nu är det dubbelsynd om henne. 

Dock ska jag infinna mig på personalmöte en tväris mitt på dagen. Ska bli väldigt intressant.

Nu ska jag försöka sova. Om ångesten bara ville ge med sig. 

"Vad är du för en mor??"..."Låter ditt barn halvt slå ihjäl sig"...."Du skulle nog kört in henne till akuten"...."Tänk om hon får en propp i hjärnan inatt medan du sover gott"

Tyst!!

MAN FÅR INTE SITTA STILL

Eller får får man väl. Men jag måste hålla igång, annars blir jag så otroligt slö och trött. Elenor sover och då slog det mig "Det är ju kanelbullens dag. Man kanske skulle ta och leka bullmamma??" 

Vad säger ni hur pretentiöst lät det? 

Jag som är den enda människan på jorden som lyckats misslyckas med "shake and bake" borde ju egentligen inse mina egna begränsningar, men ibland så tar viljan att vara bättre än man är över. Så därför passade jag på att smita iväg på affären för att inhandla diverse ingredienser.

Första missen var väl att jag satt mig i bilen utan att inse att jag faktiskt måste skriva ner vilka ingredienser jag verkligen behöver. Jag blev nog lite ivrig där och trodde att jag kunde det utantill. Så skamset fick jag lunka tillbaka in för att skriva ner receptet. 

Men hur det än var så tog jag mig iväg och just nu i denna stund så står degen på jäsning. 

So far so good!

FÖRSENINGSKASSAN

Men vilket jäkla klötter!

Försäkringskassan måste vara djävulens påfund. Jag hade helt glömt bort hur drygt det blivit att vara hemma med sjuka barn. Inte p.g.a. det sjuka barnet, nej, p.g.a pappersarbetet. Först ska det anmälas. Då skickar de hem blanketter som jag ska ta med mig till förskolan så att någon i personalen kan intyga att hon varit sjuk. Eller åtminstone intyga att hon inte varit där. Efter det ska jag posta (och frankera själv, dumskallar...) det och hoppas på att få ersättning. För är det något man aldrig kan vara säker på är det om man ska lyckas skaka ur dem några kronor.

När jag var hemma med Linnéa eller Josefine förut så vet jag att jag flera gånger bara sket i det och gick hemma obetald. Men det är väl det dem vill. 

Idioter.....

KOMPENSERAR

Jag överraskar och kör 4 inlägg idag! Är väl lika bra, tänker jag. För gud vet när man får tid OCH ork igen.
Allt tyder på att det blir premiär vabbning imorgon. Elenor har väl i princip varit snorig sedan inskolningen, men under helgen har hon utvecklat en envis hosta som idag och speciellt ikväll varit särskillt elak. Tillsist kom febern. Stackars lilla barn. Det väser i hennes lungor och hon flämtar istället för att andas.
Dom blir dock så sorgligt söta när de är sjuka! Hon som envisas med att alltid bara säga "pappa" i alla lägen, lade sina små armar runt min hals under en av sina hostattacker och sa trött: "Mmammaaa....."

Annars är väl dagens största nyhet att första avsnittet av Dexter säsong 6 har kommit ut!! Som jag längtat! MEN....jag tror att jag kan ha sett fram emot detta lite >FÖR< mycket och jag tror att jag kan vara lite för trött för att verkligen ge all fokus som han förtjänar.

Men han kanske får följa med mig till sängen.................får se hur jag gör.  Tror ni att ni överlever om ni inte får veta vilket beslut jag tar? ..............hoppas...........

FÖRLAMAD AV SKRÄCK.

Nu kommer ett sånt här tabuämne. Spöken, andar, energier, livet efter döden. Kalla det var ni vill. Vissa tror på det, andra inte. Vissa tror på allt andra tror att det vara blir svart då man dör. Jag tror inte att det blir svart. Men jag tror kanske inte direkt på att det vara är osaliga andrar som fastnar när de har ouppklarade affärer. Jag vet kanske inte riktigt vad jag tror på exakt men jag tror likväl.

Jag hade en kund som kom fram till mig och frågade om jag hade hört ifrån pappa Lennart något på sistone. 

Vad svarar man på det? Näe?? Borde jag det?

Då berättade han om att han en dag i somras känt ett tvång att sätta sig på cykeln. Han cyklade och cyklade. Mot stugområden och svängde in på en grusväg där han aldrig tidigare varit. När möttes han av en kvinna som stoppade honom. Hon förklarade att hon hade en kvinna med sig som var väldigt påstridig och som absolut skulle prata med mannen på cykeln. Hon var hans bortgångna fru. Hon berättade vad hon ville ha sagt. Att hon brukar ligga bredvid honom i sängen om nätterna. "Har du känt det?" "Nej inte då...svarade mannen" "Hon står bredvid dig just nu, känner du det?"

Och i det ögonblicket blev han alldeles varm i hela kroppen. Och rörd. För han sa sig känna. Och tårarna strömmade ner för kinderna. 

Jag blev lite fundersam om hans förfrågan om min pappa. Var det bara en inledningsfras för att få berätta om sin upplevelse. Förmodligen. Men lite underligare tyckte jag nog att det var då samma kvinna som stoppat honom efter grusvägen bara ett par timmar senare dyker upp  butiken. Vi hälsade bara glatt på varandra och mer var det inte med det. 

Men senare på kvällen. Somnade jag tidigt på sängen, med kläderna på. Jag som bara skulle vila lite. Men sen tycker jag att jag ligger vaken. Jag känner hur någon står bakom mig. Nära. Jag kan inte med rätta ord beskriva vilka krafter som slet i hela mitt väsen. 

Jag kände mig stekhet över hela kroppen och hade gåshud på varje cm av min hud. Jag blev livrädd och försökte säga "Sluta". Jag försökte vända mig om för att sjasa bort det. Men det gick inte. Jag fick inte fram ett ord. Jag var helt förlamad. Sen försvann det. Bara för att komma tillbaka lite senare och jag känner exakt samma sak en gång till. Fullkomligt livrädd och gåshud överallt. Sen sov jag alltså till 05:30 på morgonen därefter.

Var det bara en dröm? Jag har ingen aning. Jag vet bara att det var så fruktansvärt verkligt och jag ansåg mig verkligen vara helt klarvaken. Men vakendrömmar har man ju haft förut. Men att allt detta händer under samma dag, kan ju tyckas vara lite absurt? Eller? Kanske inte. 

Jag bara berättar.

google.se

MER LONDON

Jag hade två kameror med mig till London. Här kommer lite bilder från den andra (sämre) kameran. Men objekten är det absolut inge fel på.

Resan dit var väldigt spännande. För det första höll vi på att missa flyget till Heathrow då vi satt på fel gate. Vi fick våra namn utropade i högtalarna och fick löpa som dårar. Sen när vi landat i London och skulle följa Jessicas anvisningar via sms på hur vi skulle ta oss till västra Eeling där de bor så var det som att läsa grekiska. Så vi bestämde oss för att köra på känn. För vi hade noll sändning på telefonen där vi stod. Vi beslöt oss för att köra på känn ovh tillslut var vi framme i Northfields. Inte så långt från där de bor. Vi fick kontakt och de skickade en taxi! Vi var framme!

 Späckat schema varje dag. Det gällde att krama ut allt till sista droppen av vår korta semester.

Jimmy blir imponerad av en tjej som står och demonstrerar en tennisboll i snöre som hon stod och slog på själv.

Trafalgar square

Nedräkning till OS

Pubstop 1. Lite mat i magen.

Och den stående ölen förstås. Älskar den lilla detaljen med Jessicas tunga! haha....törstigt släkte det där

Jag var imponerad av precis allt och skämdes inte ett dugg för att bete mig som en äkta turist!

Premiärministerns uppfart. Ungefär som hemma hos oss.

Turistnörd.

Vi besökte Churchills war rooms. Bunkern som stängdes igen direkt efter andra världskriget och glömdes bort. Ända till 1984 då den åter upptäcktes av en slump (om jag förstått det rätt) då det började grävas i samband med ombyggnationer . (Rätta mig om jag har fel Jessica). Allt ligger i princip orört som det lämnades. Kartor, dagböcker, sockerbitar, allt. Varje rum är inglasat och som turist går man med en typ av telefon mot örat och lyssnar när en berättarröst beskriver vad som hände i varje rum. Riktigt läckert.

I flera år bodde människorna under jord och så här såg väderleken ut.

Mrs. Churchills sovrum låg närmast köket. Hon fick tydligen inte sova tillsammans med sin man. Kärlek.

Sovrummet. På sniskan. Orkar inte göra om och vända bilden. Ha överseende.

Vilken resa. Jag längtar tillbaka. Allt var så monumentalt och överväldigande att jag i princip gick och gapade i 4 dagar.