IN YOUR FACE!

-UNGAR!!!

Känslan att vara vaken och UPPE före barnen är obeskrivlig! På ett bra sätt. Känslan liknar konstigt nog känslan av att komma hem till sina föräldrar sent på natten, full som ett ägg och hoppas att man lyckas smyga sig kring huset utan att bli ertappad. Enda skillnaden är att jag inte är rädd att bli ertappad, bara rädd att det ska ta slut.

Jag har tagit mig en lång het dusch, hängt, vikt och startat ny tvätt!

Fa-aaaaaaaan ååh. Nu vaknar dem en efter en här.

In MY face.

Måste tilläggas att det var de två äldre som vaknade och de hann vara uppe i exakt 18 sekunder innan jag fick avbryta något som hade eskalerat till ett stort bråk och vaken lillasyster. Det här med syskonkärlek kommer jag nog aldrig förstå mig på

SMART UPPVAKNANDE

Linda a.k.a Homer Simpson

Kommer med en liten uppdatering av nyinförskaffade sleep cycle-appen. Sleep as anDroid. Problemet med mig ibland kan vara att jag är för ivrig och därför missar viktiga detaljer. Som att mobilen ska ligga i sängen bredvid kudden (do´h!) inte på nattduksbordet. Gud så konfunderad och irriterad jag har varit över att det där "smarta uppvaknandet" aldrig fungerat! För er som inte har en aning om vad jag pratar om så är det alltså en smart väckarklocka. Där du ställer in tiden du senast måste vakna och när du tidigast vill vakna. Mellan de två tiderna känner telefonen av när du sover som lättast och väcker dig då, för ett behagligt uppvaknande. Det gör den alltså med hjälp av att känna av dina rörelser i sängen. Den spelar även in alla ljud under natten. Så nu vet jag att någon gått fram till min telefon under natten och fejkat snarkningar också!

Och nu efter första natten med rätt placering av telefonen så kan jag meddela att den verkar fungerar utmärkt!! Jag blev väckt 08:10 och det var ett väldigt mjukt och behagligt uppvaknande!
Dock så har jag haft en väldigt jobbig E i sängen som bestämde sig för att bråka om allt möjligt, godis t.ex, i sömnen. Så jag lyckades inte somna förrän 01:30 inatt. Men tack vare att jag blev väckt vid rätt tillfälle så var det inget jag kände just då iaf! Nu ska jag ägna mig åt min lilla skrikapa som sitter här bredvid och surrar och sjunger Karlsson. Så om detta inlägg blev helt osammanhängande ber jag om ursäkt!

JULLEDIGHET

Jag är dålig på att uppdatera nu. Jag har jullov! Jag äter på tok för mycket, ångesttränar, latar mig på tok för mycket och ångeststädar. Idag har jag projekt rengöra soffan. Ett riktigt skitgöra som tar hela dagen. Har precis hämtat in alla fodralfria dynor från snödrivan. Nu ska jag se om andra tvätten fodral är klara. SEN börjar det riktiga svära-sig-anfådd-görat. Att trä på alla fodral igen! Imorgon är det projekt städa vårt sovrum. Helt otroligt hur två vuxna människor kan drälla kläder. Och det ska bli riktigt spännande att se hur mycket saker som letat sig in under sängen. Ska försöka tänka ut hur jag ska kunna förhindra prylar från att krypa dit under och gömma sig. Kanske lite förvaringslådor? Annars tror jag att jag tar fram hammare, spik och virke och bygger igen skiten! Nu har jag inte tid med detta längre. Hela familjen klättrar på mig och jag får panik!!

SNÄLLA TOMTEN

Jag glömde önska mig en plattång. Av märket GA.MA helst jonisk och keramisk! För alla som funderar på vilket märke man ska satsa på så rekommenderar jag verkligen GA.MA. Jag har haft min i 10 år! Har varit skitnöjd! Men nu har jag nog tappat den i golvet för många gånger så plattorna ligger inte platt mot varandra längre!

Nu har jag julledigt! Till 02/01/13 !!
Jag firar med att öppna portarna på alla kroppsöppningar. Snoret rinner, mensen sprutar och röven kissar!
Nackspärr har jag också! Ibland känner jag mig bara såå motarbetad! Men det kanske är karma då? Helt säkert, om du frågar alla som "inte pratar med mig längre".
Det är inte första gången "jag och min stora trut" hamnat i blåsväder. MEN! Inget ont som inte för något gott med sig. Mina öron får vila. Ganska lugnt och skönt. För jag står alltid för det jag säger, även om jag ibland får be om ursäkt för HUR jag uttrycker mig. Det har alltid varit ett stort problem för mig.
Människor gör mig ibland upprörd med sitt beteende. Nära, kära, bekanta, obekanta eller bara idioter. Men all deras idioti bleknar ofta när min reaktion har en tendens att ta för stora proportioner.  Fråga min sambo. Som fått smaka på kaviarmackor i ansiktet, kastade chipsskålar, fått vakna till 10 liter kallt vatten över sig, örfilar och glåpord.
Men det var länge sedan det var så illa. Jag har lugnat ner mig. Men käften är fortfarande svår att tygla. Jag är inte den som kan småsura i en vecka. När jag blir förbannad så märker du det. Direkt. Och det här med att uttrycka sig pedagogiskt blir då väldigt svårt. Jag kokar över och mitt största intresse blir att idioten ska förstå vilken idiot h-n är. Detta gäller dock vuxna. Även om det är Jimmy som står för största delen pedagogik hemma så vet jag ändå vars gränsen går med barn. Så ni behöver inte oroa er för att jag väcker barnen med 10 liter kallt vatten. Det brukar räcka med 2-3 liter.
Skämt åsido.

Annars så känner  jag en osmaklig mängd med julefrid. Så många år jag har ångrat mig, när julen redan varit slut, över att jag inte stannade upp och njöt tillräckligt mycket. Alla julklappar är inhandlade. Nu återstår bara att slå in dem också. Jag tror att jag ska satsa på lite julklappsrim i år! Jag älskar rim! Det är så pinsamt, löjligt och kitschigt  att jag nog inte kan låta bli! Jag älskar att se folk skruva obekvämt på sig när dessa rader med rim läses upp! Helst ska det nästan avslöjas vad paketet innehåller också. Iaf om man vill göra det som min mormor alltid gjort det.

Nä nog med pladder. Ber om ursäkt för frånvaron igen. Men jag har varit rätt slut och ordlös. Har lagt mig samtidigt som Elenor om kvällarna och matat 10-timmars nätter. Men nu plöjer jag julmusik

LYSSNA OCH NJUT!

TIHI

Nu är jag i tvättstugan igen!! Att jag inte kommit på det tidigare?! Alla är utfodrade med ris och kycklingcurrygryta! Tack gode gud för diskmaskinen. Denna uppfinning, som man aldrig riktigt uppskattar förrän man provat vara utan. Då snackar jag inte handdiska-i-sommarstugan-i-en-vecka utan att i flera månader stå med russinfingrar! Det är nästan så att det pirrar i skötet av att få fylla maskinen sprängfull nu för tiden!
Plocka ur, det får Jimmy sköta! Jag sköter tvättstugan (hoho!) och han disken. (förutom när maskinen var trasig då!)
Ikväll vankas det kompiskväll. Tjejerna får ta hem 4-5 kompisar och ha på rummet. Tanken från början var filmkväll, sen blev det disco, vilket vi nekade, då möttes vi på halva vägen och kallade det kompiskväll!

Nu hör jag en "vars-är-mina-gympaskor???-det-är-ditt-ansvar-att-hålla-reda-på-dina-grejer!!" kris.

Bäst jag går upp igen!!!

Skickat från min Sony Ericsson Xperia ray

"LEDIG"

Snön vräker ner!! Det fick bli latvarianten med bil till öppna förskolan idag! Det var bara vi, Maria och Ida och en till mamma med sin lille kille på 8 mån. Perfekt enligt mig. Jag finner absolut inget nöje med att åka dit när det är fullt hus. Jag får hjärtklappning. 20 föräldrar som sitter och försöker överrösta alla barnen för att vara "sociala" med varandra. Barnen, de kan hänga i takkronan utan att de ens uppmärksammas. Nej, vi ska ju tävla i vem som är bäst förälder med högst värderingar och flest medaljer. Jag åker dit endast för Elenors skull (det är ju såklart inte utan att jag också får ut något av det. Jag får dricka kaffe och får med mig ett nöjt barn hem igen) . Jag menar inte att jag ensam är den som tänker så, men det där andra- med att vara social, det skiter jag i.

Jag jobbar hela veckorna annars med att vara social. Att hälsa och le mot alla jag ser, småprata väder och vind och sjukdomar!
Men det har jag betalt för!! 
Skämt åsido, jag trivs med det. Men det är skönt att få stänga av den delen ibland.

SMYGBLOGGAT

Vad är det för fel på mig? 

Jag predikar jämställdhet så fort jag får chansen men så fort herrn huset gör någon form av hushållssyssla så får jag ångest. (säg för fan inget åt honom) jag KAN inte sitta still då. Men inte ska ni tro att det är omvänt också. Han har inga problem att fokusera på en match(eller vad det nu må vara) medan jag flyger fram och tillbaka med skurkäppen. Som nu. Han börjar plocka ur diskmaskinen (muttrande såklart) och jag säger tvångsmässigt: jag tror jag går ner till tvättstugan!!. När jag står här så inser jag hur sjuk jag är. Så jag passar på att tjuvblogga lite! Står hela tiden och blickar upp mot trappen. Gud förbjude att nån kom på mig!! Då skulle hela min fasad som felfri husmor rämna!! Det är nog där skon klämmer, hörrni! Jag vill framstå som oumbärlig och perfekt så att jag har rätt att gnälla på den som inte är det.

Herregud!varför betala dyra psykologkostnader när man kan rannsaka sig i bloggen??

Skickat från min Sony Ericsson Xperia ray

SAMVETSKVAL

,

Hej och hå jungman Jansson! Jimmy var sugen på kebabrulle idag. Fan ta honom. Skräpmat och chips är min akilleshäl. Men med två skottningar idag och 40 minuter intervaller på löpbandet ikväll så känner jag att jag trots den bristande självdisciplinen kan sova gott inatt.
På tal om att sova gott, eller rättare sagt vakna gott, så har jag precis tagit hem en sån där "sleep cycle-app". Har hört bra saker om den och känner att det absolut kan vara värt att prova. Det är alltså en app med sömnanalys som väcker en på en behagligt sätt när man sover som lättast. Kan inte ni känna det ibland. Att man vaknar pigg innan väckaren skall ringa, men flinar gott åt att man kan få sova en stund till. Så man somnar om och vaknar 45 minuter senare (eller nått) som ett jefla vraaak!!? Då förbannar man sig själv över att man inte bara steg upp när man ändå var pigg. Jag ska prova!! Jag lovar att återkomma med resultat!

Elenor har inte sovit något på dagen varken igår eller idag och det har gått jätte bra! Hon har däremot vilat framför film.
Jag passade på att krypa upp som stora sked bakom henne i soffan framför Loranga, Mazarin och Dartanjang vid 15- tiden och lyckades tjuvsova ett bra tag. Det var nog kebaben som sög ut all energin! Det kallas skräpmat av en anledning. Skitmat kunde det lika gärna heta.
Annars så har det varit riktigt jobbigt på jobbet ett tag nu, det är med en klump i magen jag tänker på morgondagen. Jag har verkligen njutit av att få vara hemma med min familj i helgen. Ibland så kommer man på kant med varandra. Jag har bestämt mig för att se mig själv som besegrad i frågan. Det går inte att slåss mot väderkvarnar och bättre fly än illa fäkta. Jag kommer bara stå som en nickedocka i fortsättningen och  inte försöka få kollegor att se saker från en annan sida. Har man bestämt sig så har man och i ett läge där det är alla mot en (nästan) så tar det mer energi att slåss med näbbar och klor för sin åsikt än att lägga sig på rygg och spela död. Jag ger upp och det känns skönt att kunna göra det. Det är med vit flagga jag stämplar in imorgon.

BARA BRA

 

En helg utan några egentligt större planer blev ändå fullspäckad. Av trevligheter. Bara!

Vi var bjudna på 3-års kalas här i Hörnefors på Lördagen. Det var Alicia som fyllde år. Så vi var i princip hela "mammaledighets-gänget". Väldigt mysigt kalas var det, med en tårta som hette duga!

Elenor hade så roligt att hon tyckte att hon skulle stanna där själv när vi försökte locka ut henne i bilen.

En liten kalasgäst

Födelsedagsbarnet

Trolldegsbak med herrarna och hundarna!

Efter kalasandet svängde vi förbi ica för att söka middagsinspiration. Det blev en vitlöksspäckad hel ryggbiff med v-bottensgratäng och balsamvinägersås. Jimmy (35) hade en playdate med sin särbo(vi kallar honom så då de periodvis träffats mer än vad vi har gjort) Mattias (41) för en tv-spelskväll. Hans fru kom lagom till middagen var färdig för att hämta hem hundarna igen. Så vi lade till en tallrik till och hade en mkt trevlig kväll tillsammans. 

Nä hörrni, nu har jag låtsas om att jag inte ser att Elenor snor choklad från julkalendern tillräckligt länge. 

Hoppas ni haft en mysig helg också. Och visst matar ni julmusiken dygnet runt???

ON A ROLL

Ja, jag ska putsa spegeln innan jag lägger mig.....

Kvarg, hallon och lite stevia efter gympan! Gött.

 Fy-ända-in-i ....... Vad jag är bra!! Det går bra för mig nu! Jag har lite smått börjat upptäcka det här med självdisciplin. Tidigare har jag tyckt att känslan att skita i saker varit busigt härligt. Som att skita i att träna. Eller unna mig ett chips (en påse). Men det kommer ju faktiskt inte i närheten av att trots obeskrivlig trötthet t-v-i-n-g-a sig iväg på ett gympapass eller upp på löpbandet! Jag ligger på riktigt och småler i sängen på kvällarna när jag istället för att poppa världens största popcornskål, har tagit två mandariner och en glas vatten när det kurrat i magen på kvällssidan. Istället för att lägga mig och glo på precis ingenting på tv:n, gått ner i källaren och plugga in hörlurarna och köra 30 minuter intervaller. Nu ska jag inte bli för stöddig här. Jag har tidigare dykt ner i den djupa gropen av självhyckleri många gånger då jag inbillat mig vara en riktig renlevnadsmänniska efter två tomater, tre broccoli och en promenad till jobbet (10 min gångavstånd). Men det känns bra. Annars då? Jag tackar gudarna att jag knaprar mina snäll-piller för tillfället. Annars hade det med all säkerhet skett ett kallblodigt mord på mitt arbete idag. Man kan varken älska eller vara älskad av alla. Mennånjävlamåttafårdetväländålovattvara???
Att bli påhoppad/anklagad/utskälld är något jag tar väldigt illa. Speciellt av folk som argumenterar med en sjuårings hjärnkapacitet. Jag har fått träna på att lämna byggnaden då jag känner att det snart brister. Men idag brast det inte. Idag lät jag det sakta men säkert rinna av mig. Från huvudet, nedför axlarna, ryggen och rakt ner till röven. För det är väl där du trivs? Upp i röven på folk?

Nä hörrni! Nu släpper jag en brakare och blåser iväg den fan som (i mina tankar) fått åka mellan mina skinkor hela dagen!
Sen tar jag mig en dusch och njuter av hur bra jag är!

INSTAGRAMOMAN

Jag vet att jag är frånvarande. Förlåt. Det kommer bli bättre, följ mig på instagram! Där är jag flera gånger om dagen!
Anderssonskan85 heter jag! Vi ses!

MAGISKT

Det är något magiskt med min bloggning. Jag vet, redan när första tanken slår mig att jag ska ta mig den tiden, att jag kommer bli avbruten med någon barnrelaterad kris. Men jag offrar mig just nu, för er! Stämningen här hemma nu är osmakligt mysig. Osmaklig för er alltså. Mycket behaglig för mig. Jag har spenderat större delen av mina njutningssekunder här vid fönstret. Min nya favoritplats. Vi dricker glögg och varm choklad. Barnen har lekt ute i snön och är allmänt nöjda och snälla. Jag har blivit helt beroende av Hörnefors köp/sälj sida på facebook. Det är så ofantligt befriande att få rensa ut ur skåpen! En människas skräp blir en annans skatt! Jätte roligt!
Så nu brakade helvetet lös igen. Elenor vill vara med sina systrar men får inte. Pappa påminner om att de minsann fick en stor Toffefe kartong var idag. Då fick hon vara med. På prov. Nu brinner det i magen av all glögg(alkoholfri, ja). Och jag som är bjuden på middag och glögg (alkoholfri, nej) ikväll hos ex-svärmor.

Om någon undrar hur det gick med pulverdieten så kan jag meddela att det höll i sig i 2 dagar. Sen bröt jag ihop. Men jag har nya knep för mig. Får se hur det går. Det kallas tydligen "ät-mindre-rör-på-dig-mer-metoden". Aldrig hört talas om ;). Återstår att se om det fungerar då!!
Efter nyår ska Jimmys ex få köra med mig på tenton. Vad är det med mig och ex? Jag får inte nog av dem!!

TILLSVIDARE

Vinter-rusk-mys-låt

SOME DIE YOUNG

Jepp. Nu har det alltså hänt. Det som jag trodde var minst 10 år bort. Mina första gråa hårstrån. Det skedde på jobbet och jag tjöt rätt ut "Men jag är ju bara 27 åååår?!!" Jag blev fullkomligt chockad, skärrad, förvånad, arg, ledsen, förnärmad och förtvivlad. Jag skulle hem och färga håret på stört.
När jag kom hem hade jag lugnat ner mig och började tänka. "Men är du inte djupare än så? Än att du får hybris över några gråa hårstrån?" Det är väl ändå ingen som sett min naturliga hårfärg sen jag var 14 år. Varför skulle jag bry mig nu? Förutom att jag kommer få färga håret oftare än jag tänkt och förmodligen inte kunna vara mörkhårig så länge som jag hade tänkt heller. Klart att det känns jävla orättvist att jag skulle bli kärring i förtid, men är det någon som kan bära titeln med högburet huvud så är det väl ändå jag?

Jag bleker tänderna istället. Ja må va kärring, men då ska jag då ha vitast tänder iallafall.

Ni kan väl (anonymt, om ni så vill) ta tillfället i akt och berätta när ni fick era första gråa??

Jag kommer bli så jäkla besviken om ni inte delar med er nu! Och dra gärna bort ett par år ;-)

TJOCK VS. GLAD

Jag bantar. Som fan. Vilket resulterar i att jag är trött, har ont i huvudet och ingen energi alls. Förutom till att mörda saker. Ingen lchf här inte, nu är det lågkalori. Skitdumt, jag vet.

Så kan det gå när ingen svarar.

Men jag fick paniken. Och det enda alternativet var att ta fram kniven och börja karva. Det kändes för kladdigt. Igår sov jag till 10. Tog en lur vid ettiden. Gick och lade mig klockan 17 och sov till 08:30 i morse. Tror att jag ska öka energiintaget en smula va?
Jaja, jag återkommer förhoppningsvis, lite gladare, lite smalare och lite pratgladare.

VAMPYRER, VARULVAR & KALAS

Eftersom jag fick frågan om jag ville följa med barnens mamma på bio på Lördag för att se sista delen av The twilight saga, så kändes det givet att färska upp minnet med föregående film på fredagskvällen!

Lördagen blev dock väldigt hektisk. Hade inte gjort lika mycket om både jag och Jimmy fått vara friska men det verkar var lite för mycket begärt dessa dagar. 

Eftersom jag tidigare under veckan gått med på att komma in på jobbet och göra tre exotiska plankor så fick jag rusa in dit och hacka och skiva i vild förtvivlan. Medan sambon ringde och frågade hur lång tid det kunde ta egentligen?
Järnet hem och försöka få i den minsta lite lunch medan jag målade mascara med ena handen. Jag tror att det var stressen som gjorde att tempen visade 38.2 grader då. Skitsamma.

 In till stan och varva ner i biosalongen! Första gången jag sett en film klockan 13:00, utan att det varit en barnfilm. Och varför inte? Det kommer jag göra fler gånger! Ila hem sedan och ta fram och stryka kläder åt mig, Jimmy och Elenor som skulle vidare till stöcksjö på 75-års kalas. Lilla morfar skulle få sig en liten överraskningsfest i hemmet. Elenor (och jag ;-) ) drog ner medelåldern markant. Massor med go mat och mer än 10 sorters hembakade kakor pressades ner i jeansen!
Väl hemma klockan 21, efter en cocillana-shot så somnade jag samtidigt som Elenor!
Sambon drog vidare om kom hem klockan 08:00 i morse. Tror att strykjärnet från gårdagen kommer väl till hand idag också.

Ingen rast ingen ro. Ibland får man passa på att njuta medan man kan!!
Och om ni försöker hitta ofräscha kvinnospår i trosorna så kan ni lägga ner. Dem var heelt nya! Lix pix!

THE MADNESS CONTINUES

Det här var mitt fjärde försök i att hinna ett bröd som barnen vill äta. Fråga mig inte varifrån denna hastiga strävan efter barns godkännande kommer ifrån! Något helt nytt för mig! Tror det blev bra iaf, men än så länge har inget kommit hem för att provsmaka. Känner mig som en tävlande i nått Gordon Ramsey program! Nervös.

DET HÄR MED FAMILJ ALLTSÅ

Jag må älska dem ändlöst. Vore det inte för dem vore jag nog fullkomligt förslappad och uttråkad eller utvilad och tillfreds. Beslutet att skaffa familj är nog det enda beslut man aldrig ångrar även under motgångar. Men en ramsa som både jag och sambon ramsar när tålamodet och orken tryter är " det blir inga fler barn det blir inga fler barn det blir inga fler barn". Ni som tycker att småbarnsåren är tuffa-VÄNTA TILLS RACKARNA LÄR SIG PRATA OCH ARGUMENTERA!!!! Sambon körde precis med ett"unga dam"- åt mellersta. Jag kissade nästan ner mig. Fick en arg blick i retur. Jag i min tur härmade hennes sätt att prata genom att stoppa tungan framför nedre tandraden och glo storögt! Jag borde vinna pris i föräldraskap!

HÅLL IGÅNG!

Morgonpasset i P3 får mig alltid att skratta högt

Gah! Jag är så seg! Jag försöker hålla igång, men det är som att jag har bly i röven och hur jag än försöker streta emot så hamnar jag i soffan framför serier. Jag tog mig ut på en promenad i morse och till personalmöte kl 12. Men däremellan så är det som att benen viker sig. Jag är latare än någonsin. Jag måste rycka upp mig! Eller, ska jag njuta av att kunna göra detta nu? Aah vaf-n, jag njuter då! Jag gör det för att ni drömmer om att kunna göra det! Jag gör det för er skull!

BAKMANI

Idag blev det morotsbrödbak efter en snabb tripp på affären för att införskaffa mer jäst. Och vilket bröööööd!!! Ni kanske har märkt att mitt LCHF-tänk har definitivt lagts på is. Jag irriterar mig så fruktansvärt på att bröd är så dyrt dock. Och i denna familj är det inte helt ovanligt att halva limpor glöms bort och promenerar ut ur huset själva när det blivit tillräckligt gröna. Sen är de ju fyllda av skit också. Inte för att jag är en sån som bryr mig om sånt i normala fall. Men att baka eget bröd känns ändå så mycket nyttigare. Men framförallt så mycket godare!! Och faktiskt mycket roligare när man står helt allena i sitt eget kök och lyssnar på radio västerbotten, samtidigt som man fnyser åt vilka människor som ringer in till programmet och gnäller om ditten och datten. Jag tror jag fortsätter med baket imorgon också. Frysen ska fyllas! För innan jag får denna möjlighet igen så är jag väl pensionär.

HELGEN SOM VAR

Helgen som gick var händelserik. Vi fick nya spisen installerad på fredagen. Vilken känsla att kunna laga mat som normala människor. Annat folk än oss som försökt sig på att laga mat på denna spis har hörts svära långa ramsor över att den levt ett eget liv. På kvällssidan begav vi oss ner på bråvalla för att titta på Linnéas innebandyträning. Där satt jag och surrade med barnens mamma som följt Linnéa. Elenor lekte med systrarnas lillebror Sigge. Efter träningen åkte vi allihop ner på ICA för inhandling och diverse fredagsmys-förnödenheter. Vilken syn. Snacka om familjen Annorlunda. Där stod vi vid chipshyllan, fyra vuxna och fyra barn, den ena högljuddare än den andra, och försökte komma överens om vilka chips som var bäst. Folk tittar och, tror jag, imponeras av denna familjära känsla som vi ändå lyckats jobba oss till. För det har inte alltid varit så familjärt. Men när man lyckats lägga bitterhet, avundsjuka och fördomar åt sidan så kom det liksom naturligt. Det märktes att tjejerna trivdes med alla sina föräldrar och syskon omkring sig, så innan vi ens hunnit hem och innanför dörren så ringde telefonen. "Vill ni komma på middag hos oss imorgon?" Klart vi ville det!

Så Lördagkvällen spenderades i gott sällskap med helt underbar mat! Barnen var snälla glada och väldigt högljudda. Alla försökte få en syl i vädret och bidra med sitt för att sticka ut mest! Men stämningen var god och kvällen lyckad. Det var inte sista gången. Nästa gång blir det vår tur att försöka toppa denna festmåltid. Får nog dra mitt ess ur skjortärmen och brassa på en tjälknöl.

 

I Måndags drog jag igång projekt "fylla-frysen-med-nybakt-bröd". Frukostkakor och rågkaka blev det! Jag måste försöka hålla mig sysselsatt och igång för att bli av med yrseln. I försök att provocera fram den och sedan bara härda ut den. Att sitta på hela ryggen löser inga problem. Inga yrselrelaterade iaf. Så promenader och hushållssysslor är det jag får roa mig med nu. Och försöka nonchalera den så gott det går. Elenor får spendera några timmar på dagis och jag får ägna mig åt mig själv. Inget ont som inte för något gott med sig? Eller? Sen är det bra att jag lyckas komma ikapp de delar av hushållet som halkat efter p.g.a. tidigare sängliggande. Det går fort.