HAPPY NEW YEAR

Vi( jag) firar att jag fått igång surroundsystemet via datorn

Alla tre rätter fyller våra magar till bristningsgränsen

Vi konstaterar att det är heelt omöjligt att få alla fem tjejer att se snygga ut på samma foto

Speciellt då fotografen sitter sönder pallen!

SISTA DAGEN PÅ ÅRET.

Då taggar vi nyårsafton då!

God mat, förhoppningsvis.

Glada gäster, förhoppningsvis.

Vi är hemma hos oss ikväll.Vi firar med Jimmys systrar Susanne och Jessica och Martin (nej, Martin är inte Jimmys syster, jag vet) På menyn står:

Löjromstoast, med rödlök 

och creme fraiche

Oxfilé, potatiskaka och kantarellsås

En utomjordisk kladdkaka (som receptet utlovade)

MEN NÅT SÅ RÅJÄVLIGT......

VAD TRÖTT JAG ÄR!!

Vi hörs.

TILLÄGNAT OSS TJEJER

Nu gör ni som jag säger, för det är ni värda.

Innan ni nu startar klippet nedan, lova er själva att slå på helskärm och tillåt er njuta. Skit i sambo, barn eller middagen som aldrig lagar sig själv. 

Skit i det.

För det här är porr, och det är vi så jävla värda. 4 minuters njutning kan vi unna oss. 

Seså, lova mig att inte bli distraherad av något annat nu heller. 

Själv är jag alldeles pirrig i kroppen.

FINT♥

♥ Detta uppskattades ♥

JULEN I BILDER

Min mor hade gjort ett pepparkakssvin

Förmiddag i Stöcksjö

Vi fick oss en härlig grötlunch

Linnéa fick agera tomte

Julaftonskvällen hos farmor och farfar

Herrarna i hagen

Det klampade och stampade runt huset

Tillslut hittade han in i stugan

Juldagen spenderades på samma adress. Elenor lämnade inte "Duss" sida många minuter

Så var julen över för detta år.

JULDAGEN

Sådärja. Duschad och stylad! Elenor är kvar hos faffo och faffa. Det bästa med att ha barnvakt är tiden och lugnet som skänks. Jag njuter verkligen av att kunna stå framför spegeln länge länge och lägga en riktigt noggrann makeup. Förmodligen ingen som kommer märka att jag lagt ner 30 minuter på bara ansiktet, men jag vet. Känslan av att kunna duscha onödigt länge och sjunga från tårna. Idag blev den här "glooo-oo-oo-oooo-oo-oooo-oooo-oo-ooo-ooooria hosanna in exchelsis (snygg stavning jag vet) Men det lät fruktansvärt vackert.
Nu bär det av till Jimmys föräldrar igen. Jag har på mig en stor kofta som förhoppningsvis ska dölja det faktum att det snart kommer se ut som att jag för åtta månader sedan blev befruktad av Belgian blue. Hoppas ni också passar på att pressa ner julmaten, vore jobbigt om jag ensam går upp 4 kg dessa dagar.

Om ni också som jag varit i behov av lite lugnande julstämning så varsågoda, det är så vackert att jag nästan gråter. Nästan......vore ju skam om mascaran skulle rinna nu ju.

JULEN SKEDDE ÄNDÅ

Ja...det är säkert. Och det var säkerligen inte tack vare min gälla ton på rösten eller stressandet. Jag stressar inte för att det ÄR ont om tid, utan för att det inte ska BLI det. Har man dessutom en sambo som helt enkelt inte kan stiga upp i god tid (Nej, det verkar faktiskt vara fysiskt omöjligt) så kan ju vem som helst drabbas av högt blodtryck. Ja det är samma visa varje gång.....
 Keep in mind att dessa scenarion  kan utspela sig i 1½ h. Jag orkar inte skriva varenda ord, det är väldigt mycket upprepningar. Ni får föreställa er.

Jag- Jimmy....det är dags att vakna nu......
Han- Mmmm.......hade du spiken i lopp tre?
jag-............va?
Han-..............jo men dem var ju på väg över till bättringen redan , så det var aldrig aktuellt.
Jag- ..............Jimmy vars är du?..........
Han- ....................Här.
Jag-....Vars är här då?
Han-..........I fikarummet

Ja så kan det hålla på i några minuter. När jag väl fått ner honom på jorden igen så följs det ibland timmar av totalt meningslöst tjat och tomma löften från han sida.

Jag- Jimmy! Stig upp nu.
Han-(jätte lugn och sansad röst)............Jaa....jag håller på att vakna till liv nu.

10 minuter senare.....

Jag-..........Jimmy! Du måste vakna nu, snart är det bråttom!
Han-...........jaa........jag är vaken.
Jag- Nej det är du inte.
Han- Jo....jag håller bara på att vakna till liv, ska ba sträcka ut kroppen lite..................Zzzz
Jag- Jimmy! Du somnade i en mening.
Han- Gjorde jag? 
Jag- Kliv upp nu då! (med höjd röst)
Han- Ja absolut, jag är på väg
Jag- Nej det är du inte.
Han- Jooo....jag lovar
Jag- Ja jag hoppas det!

20 minuter senare..........
Jag- JIMMY!..................JIMMY!................JIMMMYYYYYYY!!!!!!
Han- JAAaaaa?!
Jag- Nu sover du ju igen!
Han- Nääee det gjorde jag inte.
Jag- Klart du gjorde!!!! Fönsterrutorna skallrade ju av dina snarkningar!!!!!!
Han- Snarkade jag?
Jag- Ja det kan man säga....Du måste kliva upp nu!! Klockan är bla bla och i måste fara klockan bla bla. På bla bla minuter måste vi ha hunnit fixa det, det, det , det, det, det och du måste fixa det. Jag vill hinna duscha också!!!!
Han- Japp.....jag ska kliva upp nu
Jag- Ja men gör det då!!
Han- Ja jag är på väg
Jag- NÄÄ DET ÄR DU JU INTEEEEE!!!!!
Han- varför skriker du???.............
Jag- För att du inte kliver upp ju!!
Han- Jo jag ska stiga upp nu.

Jag går ut ur rummet och ropar tillbaka "Om jag måste komma in hit igen så har jag med mig hinken med vatten" (Vilket faktiskt hänt en gång. Tio liter vatten, men det är en annan historia, väldigt lik denna, men vi pratar inte så ofta om det....aldrig)

10 minuter senare............

Jag- (ropandes utifrån köket) JIMMY!......JIMMY!
Han- .................aaahh
Jag- JAA?!........(med väldigt hotfullt tonläge, så som i ett "Testa mig inte" Eller "Passarej!!")

2 minuter senare.......
Jag- JII---------MMMMMMÖÖÖÖÖÖÖÖÖ!!!!!!!

Han kommer lommande ut från sovrummet och tittar på mig som om jag vore galen och säger:
"Men va är det med dig?..............Du får ju lugna ner dig...................."

 Jag finner inga ord.


Nåväl. Vi hann äta julgröt med min mamma hos mormor och morfar och öppna paket tillsammans. Sen vidare hem för Elenors sovning, Jimmys klippning, packning och även en flykt till jobbet en stund. Klockan tre anlände vi hos Jimmys föräldrar och då känner jag att jag äntligen kan varva ner och njuta av julafton.  Det blev en bra sådan också. Barnen sov över och nu ska jag hoppa in i duschen för vi har som tradition att spendera juldagen tillsammans också för att hjälpas åt med alla rester. Jimmy?..............Han sover.

HOHOHO MERRY X-MAS

Piew....snart har halva dagen gått. Bara halva kvar. kämpa Linda. Jag hatar julafton. Jag hatar illutionen av julafton som aldrig uppfylls. jag hatar att jag stressar åt alla. Jag hatar att ingen är tacksam över att jag stressar ÅT dem heller! Ju mer jag stressar desto långsammare går det för min sambo. På ren pin kiv så går allt i slowmotion. Jag vet att han gör det medvetet bara för att påvisa att julen skedde ändå. Trots att jag sprungit runt som en yr höna hela förmiddagen och dagen. Jag öppnade en pepparkaksburk och ställde ner på golvet imorse bara så att jag skulle få sminka mig i fred! Jajjemen. och chips.
Jag får sista minuten ångest över att julklapparna inte är tillräckligt många eller tillräckligt bra.

Just nu är jag på jobbet för andra gången idag. Första gången slängde jag ihop en julkorg till min morfar och denna gång har jag lånat skärmaskinen till tjälknölen jag gjorde igår. Men jag sitter fortfarande kvar här nu och bloggar. Jag njuter av lugnet. Ingen som frågar för hundrade gången vilken tid tomten kommer, eller om JAG fixat det? Packat det? Ordnat det? Slagit in det?

Men mest av allt hatar jag att JAG envisas med att förstöra julstämningen för mig själv. Men jag älskar julen, det kanske bara är julen som inte älskar mig?

How's that for a merry freakin' christmas?????!!!!!!!!

HO HO HO !!!

MORN MORN!

Sitter och äter frukost, för ovanlighetens skull. Brukar bli en drickyoghurt eller macka på jobbet. Men idag så vaknade Elenor kl 6 och tyckte att :att skita-DET vore väl en bra start på dagen??
Idag är så min klippa Gunilla tillbaka på jobbet. Det känns obeskrivligt tryggt. Jag brukar säga att så fort hon är borta är det som att allt håller på att rasera, när hon sen stiger in igen så är det som att lugnet lägger sig över Ica Hörnefors. Jag blir mer skärpt när jag inte längre känner att huvudansvaret vilar på mig, nu är jag bara en helt vanlig medpassagerare på Galna-jul-sjukan-ica-tåget.

JAG FRÅGAR MIG VAD SYFTET ÄR

ALLA ÄLSKAR EN JULSKINKA

Vilken dag!
Som jag misstänkte så är jag idag helt knäckt. Fullkomligt. Även om det är ganska roligt att jobba vid dessa högtider så tar det verkligen fram det värsta hos mig. Jag ryter och svär åt alla arbetskamrater. Det är som att jag går in i fighting mode och allt blir på liv och död. Kort om personal och högtryck i butiken fick oss att hamna två timmar efter vårt "att göra schema". Jag pratar överdrivet trevligt i falsett till alla kunder, sedan vänder jag mig om in mot lagret och ryter åt de andra att sätta fart, alternativt ringer på deras mobiler om de är för långt borta och vrålar "Kom till posten-NU!!"

Vi myntade ett nytt uttryck idag som hette: 

" Jag är ganska trevlig....egentligen"

Jag fick jobba över en timme för att få undan det värsta. När jag är stressad så förvandlas jag även till en stor gris! På vägen hem såg jag att jag hade grillkrydda (från de tjocka spjällen vi grillar för fullt just nu) över hela byxorna. På tal om grisar.

Väl hemma så möttes jag av ett inte fullt lika stort kaos, men ett kaos. Josefine utbrister: "LINDA! Du ska få en Onepiece av pappa!!!" Uppgivenheten i Jimmys ögon var oslagbar. Det var min julklapp det. Och eftersom jag precis gått igenom arbetsdagen från h-vetet så bestämde vi (jag och barnen) att jag skulle få min julklapp nu. Tada! 

Prima julskinka i lyxförpackning.

Jimmy fick även hem sin nya projektor så Elenor fick kartongen. Tänk vad lite kan roa små. Det fick bli hennes julklapp det. Billigt och bra.

KORRIGERING

Efter viss påtryckning så inser jag ju att jag glömt berätta om höjdpunkten på min dag igår. Mats (som inte verkar ha insett att enligt en gammal oskriven lag så är det förbjudet att ta ledigt veckan innan jul, när man arbetar inom handels), kom iaf in en stund på kvällen för att göra kassorna och med sig hade han sin otroligt fabulösa bättre hälft Therese a.k.a Moder Theresa. Usch, hon är en sån där som jobbar volentärt, med BRIS och liknande och får alla andra att känna sig som dåliga människor. Dessutom hade hon på sig en julröd läcker klänning/tunika som fick en annan att känna sig måttligt manhaftig och ofräsch.
Vi hann samtala om livets stora frågor (Vad i hela friden man köper åt sin karl och sina barn i julklapp som får en själv att framstå i bra dager). Sen kom Mats och förstörde genom att föreslå att hon skulle börja handla medan han jobbade lite. Vilken fräckhet. Vi utbytte några blickar och visste precis vad vi tänkte.

Män.

LÄTTVAGGAD

Folk är som galna innan jul. Förlåt, men så är det. Kunderna är hysteriska, som om deras liv hängde på julbordet. Eller åtminstone  deras värdighet. Som om de inte skulle kunna möta släktens blick vid bordet om det stod en glasburk med slotts senap där istället för en tub med samma innehåll. Och posten ska vi inte ens gå in på. Postrummet är översvämmat. Det står burar på lagret och att hitta igen paketen känns ibland som att söka en nål i en höstack. Men dagarna går fort, det skall gudarna veta. Lite kul är det ju också. Imorgon kommer jag med all säkerhet vara ännu "dödare" än idag. Jag kommer vara dödast. (svårböjt ord det där  ;)  )

SOVMORGON, MYS & ÖM HALS

Jimmy tog hand om morgonbestyren och jag fick ligga till 08. Väldigt uppskattat. Elenor har varit väldigt nöjd (peppar, peppar, ta i trä) de senaste dagarna så det är en fröjd att få tassa runt här hemma och mysa med henne idag. Jag jobbar kväll, men snart ska vi till dagis. Då hinner jag förmodligen göra lite nytta här innan jag åker till jobbet sen. Läste Zytopolskans blogg också och fick en klump i magen. Inlägget om mormorn som oroar sig för sitt barnbarn och inte längre vet vars hon ska vända sig. Det för mig illa berörd på så många olika plan. För det är bara en persons sanning, en synvinkel. Tänk om hon är en sådan där riktig finne i röven och bara vill ha barnet för sig själv av någon sjuk anledning som har med hennes egna psykiska ohälsa att göra. Eller tänk om det faktiskt är sant och hon bara nämnt en bråkdel. Men nämner man inte det värsta då? Om man tar upp en möglig nappflaska som det tyngsta argumentet (som i sin tur faktiskt skulle kunna ha en rimlig förklaring. Den kanske har legat oanvänd och lite slarvigt diskad som en reserv flaska? Barnet behöver ju faktiskt inte ha druckit mögel??? ) Och om salvan till såret på näsan, låter ju sjukt att det inte funnits ett enda tillfälle förrän två dagar senare att hämta ut salvan, men igen, det KANSKE finns en förklaring. Jag VILL nog inte att det ska vara sant, att det finns barn som råkar illa ut. Jag vet mycket väl att det finns tusentals barn som lever i misär, med missbrukarföräldrar och så vidare. Jag lider med Katrin som nu ska avgöra hur hon ska göra med denna information.

En tanke till som slog mig. För att vara en "mormor" så formulerar hon sig ohyggligt omoget i sin text. Hon gör ledsna gubbar med clownnäsa :o( , jag tog han (honom, heter det) till läkaren, hon använder en miljon u:n i ordet hur. Jag vet inte. Är kanske inte så otroligt att pojken har väldigt unga föräldrar och att mormodern själv inte är lastgammal. Nåväl. Det är säkert helt sant. Att det finns en liten stackars pojke som får dricka mögel och får hemska sår p.g.a. vanvård.

Hur kan man inte vilja det allra bästa för dessa små?

Med tanke på mina lejoninne-vrål under förlossningen så känns det som att beskyddar instinkten borde komma naturligt. Men tydligen inte för alla.

Nu har Elenor plockat ner varenda julgranskula som hon når. Vi ska ta och bege oss nu. Stackars barn. Mamma sitter framför datorn, så hon tar till alla medel för att få uppmärksamhet. Man får passa sig, kanske får polskan ett mail till snart.

jo, p.s.

Jag har svullna halsmandlar och huvudvärk. You've gotta be shitting me??

d.s.

HO HO HO

Hur ofta vaknar man redo att möta dagen? Nej men ungefär aldrig? Men det gjorde jag imorse! Det var inte alls lika roligt att jobba som jag föreställt mig men det var inte hemskt heller, inte alls. Det var lagom. Nu ska jag iväg och hämta skrutt från dagis. Om det ska fortsätta snöa regn så kan jag lika gärna vara utan, låt backen vara bar barra! (Förstod ni det där?)

VILKEN SJUK KÄNSLA.

Jag sitter här och slösurfar, har på An idiot abroad i bakgrunden (som förövrigt är världens mest obekväma och buttra människan på jorden. Helt underbar, med andra ord. Måste verkligen se mer av honom) men det som slår mig är att jag längtar tills imorgon. Då jag får fara på jobbet. Jag har kortdag, slutar 12. Men jag som alltid haft Söndagsångest i alla år, har helt plötsligt inte det idag. Jag ser fram emot att få stiga upp tidigt och åka iväg och tokskratta och surra i några timmar. Nu tror ni väl att jag rökt på förstås.............

FULLT ÖS

Idag åkte hela familjen Forsgren/Andersson till badhuset. Första gången vi lyckats ta oss iväg alla samtidigt. Och det är tydligen där man skall träffas nu för tiden för flera av våra vänner var också där. Vi stod med gapande munnar och höjda ögonbryn de första 5 minuterna i vattnet "Men är ni här? Och ni också?? Meen hej!" Trevligt var de iaf. Direkt vi kommit upp ur vattnet så började tjatet (eller det fortsatte sen igår) på att barnen ville pynta julgranen. Jätte brådskande var det. Det gick inte att vänta till kvällen, NEJ! Så ok då, vi tyckte väl att vi hade mer brådskande saker att ta itu med, men vi gav med oss och hämtade upp julgran, skarvsladd och pynt.

 Tio minuter senare står de och kivas över hur den ene har hängt upp fler kulor än den andre och båda lägger ner. Helt plötsligt var det inge roligt att pynta julgranen längre. Styvmor kallas in för att avsluta...........samma visa varje år.
Middagen serverades hos farmor och farfar idag. Härlig älgköttsgryta och gudomlig efterrätt. Som vanligt gick man därifrån alldeles på tok för mätt! Dagens bästa måste ändå vara att vi äntligen lyckats städa huset! Nu doftar det citron och klorin överallt! Det finns ingen bättre doft! Borde säljas som sprayflaska alternativt parfymflaska. Kanske t.o.m. som herrparfym. För vad får en kvinna att gå igång mer än tanken på ett nystädat hus?

Här kommer de utlovade bilderna från gårdagens riduppvisning!

Faster Suss freestylar på hästryggen

Linnéa på stor'n- Dagur.

Josefine på Helga.

Elenor ska promt ha glögg.

Ganska nöjd.

Ganska nöjd också ;)

SNÄLLA LÅT MIG NU SOVA

Nu är det dags att göra ett nytt försök att sova. Eftersom tårarna rann och gäspningarna avlöste varandra idag på förmiddagen så passade jag på att lägga mig på sängen igen när E skulle sova. Vad händer? Jo jag vaknar av att jag somnar, SOM så många gånger tidigare dessa dagar. Det är nog sjukdomen som lämnar kroppen för jag har aldrig haft så mycket myror i benen (varför säger man myror när det helt klart inte är myror det känns som utan maskar!) Usch så obehagligt det är. Enda gången tidigare det varit såhär jobbigt var i mitten av graviditeten. Då satt jag i otroligt skabbiga yogaställningar på golvet framför tvn om det t.ex vankades film.

google.se
Ja, såhär satt jag. Nej, jag skojar inte.

Under eftermiddagen var vi på Linnéa och Josefines julavslutning med ridningen. Jätte mysigt, gemytligt och skönt med frisk luft. Tjejerna var så coola på de mäktiga djuren och även faster Susanne hoppade upp på en av pollarna och visade hur en slipsten skulle dras! Det bjöds på glögg, pepparkakor, skumtomtar, oboy och korv med bröd! Så  inte gick det någon nöd på oss inte. No no.

Får bjuda på lite bilder imorgon. För nu ska jag på allvar hoppa i säng. Lyssnar just nu på Katarina Wennstams Dödergök. Uppföljaren till smuts. Och med min nuvarande sömnbrist så har jag nog väldigt snart lyssnat igenom den.

MUSIKHJÄLPEN OCH PEPPARKAKOR

Är så overkligt trött. 5 timmars sömn var verkligen inte tillräckligt för att ladda upp med energi. Energi som desperat behövs för att orka ta tag i hemmet som toootalt raserat. Skulle någon plinga på dörren nu skulle jag inte öppna. Skulle dra en "Jehovas vittnen-manöver", låsa dörren och tvinga ner alla på golvet i tystnad och hoppas att dörrplingarna tillslut ger upp.

Men nu ligger jag i soffan och ser/lyssnar på musikhjälpen och ger Elenor så mycket pepparkakor hon vill ha.

Klicka på bilden för att lyssna du också.

GALEN VÄRLD

Tredje sömnlösa natten i rad. Vad är det för fel på mig. Jag är tröttare än någonsin, men har svårt att somna, sova och somna om. 06:30 ringde skalmanklockan i mig.

SVENSKA HJÄLTAR

Jag har en tendens att vara rätt cynisk ibland (alltid) och inser ju att tv4 har klippt ihop detta program, skrivit manus och musiksatt för att tittarna ska bli så berörda som möjligt. Historierna må va sanna, absolut, men jag känner mig så billig när jag inser att det är nog mest allt det där runt omkring, de storstilade entréerna och den dramatiska musiken som gör att jag sitter hulkandes, med knäna uppdragna och med vinglaset i handen.

ATT VÅRDA ALLA RELATIONER

När man pratar om att vårda relationer så tänker man oftast på den man har till sin livskamrat/partner, men det finns ju många andra relationer som också är viktiga. Jag och Jimmys ex (barnens mamma) har en extremt bra relation, nästan skrattretande. När Jimmy ska referera till sitt ex så säger han "Din kompis", med en viss underton. Vi har delat många skratt åt vår gemensamma nämnare!

PIEW!

Ibland har man flyt. Oftast oflyt men ibland lyckas man att dodge a bullet. Finns ingen skönare känsla.
Det blev kläder till sambon i julklapp som jag beställt. Finkläder, såsom vit skjorta, slips, chinos, finstrumpor och kalsonger. Vilken tur att jag gick in på hemsidan nu, för jag hade klickat i "leverera alla varor vid samma leveranstillfälle". Vilket innebär att eftersom en av kalsongerna var tillfälligt slut att ALLT skulle komma efter jul!! Nu lyckades jag ändra så allt utom kalsingarna kommer innan. PIEEWW!  Med tanke på att jag tyckte att han skulle ha på sig sin nya outfit på julafton så kändes det här ganska bra.

Jag hoppas på jobb imorgon faktiskt. Har nu varit hemma i drygt två veckor och det känns som att jag förtvinat. Jag känner mig egentligen helt frisk nu förutom att det är tungt att andas fortfarande. Att gå i en trapp kan ta knäcken på mig, men det är väl konditionen som måste jobbas upp igen. Elenor är nu feberfri (peppar, peppar, ta i trä) och känns mycket piggare hon också. Tanken var att vi skulle gå ut en stund idag, men när jag tittar ut på glashala vägar och regn så känns det inte lika lockande.

NÄR LUKTSINNET BÖRJAR KOMMA ÅTER

Nu känner jag att det är dags att börja se det positiva i saker och ting. Är så less på allt jämmer och elände, förstoppning och andnöd. Julkänslan börjar mer och mer infinna sig och idag har jag bestämt mig för att glädjas åt att jag kan känna de juliga dofterna av nejlikorna i apelsinerna och att jag snart får känna doften av hyacinterna. Snön faller, men eftersom att ingen av oss ens kommer i närheten av en skyffel så känns det rätt bistert. Men det är fint att titta på, inifrån.

Plupp mår inge bra. Vill mest bara "ligga mammas mage".

Hon kämpar med febern och flämtar i sin andning. Jag bråkar med andningsmasken och hon blir så hysteriskt ledsen, försöker putta bort mig och tjuter "Maaammmaaaaa....Näääee!"

När det sen är över och tårarna rullar så tjuter hon ännu mer dramatiskt "Tuuuttä...Gocko(snuttefilten)" och kryper upp i dumma mammas famn igen.

Eländes elände.

BIVERKNINGAR

Så fort jag ska ta eventuella medikamenter så kan jag alltid räkna med att jag även drabbas av de "vanliga biverkningarna". Varje kväll efter intagandet av penicillin så mår jag så illa att det känns som hela rummet snurrar och varje rörelse får mig att vilja kasta upp kaskader!
Igårkväll fick jag även riktigt ont i magen när det var dags för sängen. Fick springa på toaletten ett flertal gånger tills att proppen äntligen släppte och jag sprutmålade toalettstolen.
Nämen, jag är hemskt ledsen, men det var faktiskt ingenting jag njöt av att uppleva heller!
Min sex appeal har verkligen nått rock bottom! Här fises det vid var och varannan hostning från höger och vänster och hostningarna låter som kräkningar.
Elenor tycker inte alls att få en spruta med penicillin i munnen två gånger om dagen är särskilt roligt heller, för att inte tala om andningsmasken som måste våld hållas över hennes lilla ansikte så att hon skriker i sig den medicinen.
Hemmet ser ut som Bagdad och det är verkligen ett steg framåt och två steg bakåt som gäller. Vi har inte chans att hålla efter  oss själva. Eller jag ska nog ta tillfället i akt och skylla det mesta på Elenor. Jag förstår inte att det absolut roligaste leken ska vara att dra fram saker, bara för framdragandets skull!

Nu har jag äntligen fått henne att sova. Nu ska jag stänga diskmaskinsluckan (Det är inte Elenors fel) och styra in köksstolarna (bådas fel) sen tänker jag inte göra mer, utan jag tänker lägga mig i sängen och lyssna på min ljudbok. Jag kommer garanterat somna väldigt fort