De som tillverkade persiennerna till vårt hus var väldigt exakta i deras bäst-före-datum. Det verkar som att alla persienners hållbarhet tagit slut precis nu. Så otroligt pissless jag blir på alla dessa tråkiga utgifter och nya måsten. De senaste månaderna har följande prylar gett vika:
Bergvärmepumpen behövde en ny del
2 (två!) datorer med spruckna skärmar
Persienner som rasar i sinne
Spisen har bara en fungerande platta
Farstukvisten har murknat sönder
Vattenledning i garaget som spruckit
Att bo i hus i all ära. Men det är tamejsatan bara utgifter hela hela tiden. Sen vill man ju såklart göra nytt också. Renovera och inreda snyggt. Men när ska man ha råd med det egentligen? Och TID? Och LUST? Gud hjälpe mig, jag försöker verkligen förändra mitt sett att se på livet. Att på ett äckligt klyschigt vis se livet från den ljusa sidan. Men livet verkar inte vilja bli sedd på det viset. För det är som jag alltid har sagt
"Kan något gå åt helvete så gör det det också!"
Mina persienner är bara livets sätt att hånflina åt mig. Ett sånt där snett och drygt leende med ena mungipan.
 |
| Google.se |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar