Fick lite trevliga överraskningar av sambon då jag kom hem. Försenade presenter! Har länge varit sugen på att köpa Kattens LCHF bok men aldrig fått tummen ur. Lite ironiskt dock att jag igår beslöt mig för att lägga ner den strikta dieten. Men inte för att jag tycker att det är något fel på den eller för att jag låtit mig påverkas av all anti-lchf-propaganda. (Ett ämne vi får gå in på senare) Men som vanligt då jag är en hårsmån från min målvikt så tappar jag karaktären och tycker att det duger och att NU måste jag ju få unna mig. Sjuk på det viset. Sen har jag tappat lite matlagningsinspiration. Kändes speciellt jobbigt då sambon lade ner sitt lchf:ande. Då blev det tillslut så himla bekvämt att bara äta det resten av familjen åt också. MEN! Jag vill inte påstå att jag mår särskillt bättre av att äta normalt igen. Sötsuget är tillbaka och portionerna blir automatiskt större. Men efter att ha läst lite hata-tjockisar-propaganda så kanske jag får tillbaka peppen igen. Och matlagningsinspiration!
Fick även ett trådlöst headset så att jag kan börja plöja ljudböcker på allvar igen! Kanon!
Annars så har vi besökt vårdcentralen idag med Elenor eftersom spysjukan inte velat ge med sig. Eftersom hon varit feberfri och i övrigt varit pigg och glad så var de inte oroliga. Vi fick med oss lite tips och råd. Bl.a att ge lite mat/dryck men ofta. Någon som försökt förklara det för en 2-åring, som inte fått behålla någon mat på 5 dygn och därför är utsvulten, någon gång? "Du får en matsked till om tio minuter". Ungen försökte häva sig upp på diskbänken för att komma åt mer mat medan hon förtvivlat grät och skrek sig blå
"Elnor VILL ha mela maaaaat! Elnor ticker om ny(pon)soppa!!!!"
Ja, jag vet inte vad ni eller läkaren på vårdcentralen är gjort av. För att lyckas neka ett förtvivlat och hungrig barn lite mera nyponsoppa och skorpa så måste man vara gjord av sten. Jag som annars tycker att jag är ganska hård i vissa situationer vittrade formligen sönder och gav med mig med gråten i halsen. Jag hoppas verkligen att hon får behålla det inatt nu! För tanken på att mormor som ska ha hand om henne imorgon (då vi ska på bröllop) ska lyckas stå emot henne är skrattretande. Om jag är gjord av sten men vittrat sönder, så är hon gjord av sockervadd.
Gud vare med oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar