FÖRSTA DYGNET

......av min svältperiod. Ner 2 kg, men det är ingen chock eftersom det första man tappar är vätska. Nåväl, vi ser hur långt min karaktär tar mig, men med tanke på att tårarna sprutade och ångesten framkallade självmordstankar igår så tänker jag att Man sjunker nog inte lägre än såhär! Som en vis man sa en gång:

Det svänger ju! Det gör inte så ont att må piss när man får sjunga så här!

(Det var inte så han sa, utan jag syftade på låttexten)

Vi har varit på lekparken en sväng och hälsat på farfar som var hemma själv när vi kom. Jimmy satt på kaffepannan det första han gjorde. För visst är det märkligt, att kaffe alltid är godast borta!

Snart, om ett par dagar så bär det av upp till Norge igen. Känns som att det är mycket man skulle ha tagit tag i innan man far, som exempelvis mitt Mount Everest till tvättberg. Det är sjukt att jag aldrig kommer in i den där smarta "En maskin om dagen"- strategin. Jag är mer en " Spara allt tills du får tvätta ihjäl dig"-person.

Eller som jag gjorde igår. Jag packade en svart sopsäck med tvätt, lastade upp på vagnen och knatade över till farmorn som för ett par dagar sedan stod och berättade hur roligt hon tycker det är att tvätta, hur härligt det är att vika in den rena tvätten i garderoberna igen. Jag tycker litegrann att hon tiggde om det då?

Och idag när vi var där så erbjöd hon sig att komma över när vi är i Norge och ta tag i något som vi kanske skulle behöva hjälp med. 

Men välkommen!!!! Tyckte jag.

"Det blir jag som åker på det" Tyckte Susanne.

Bra med släkten nära!